Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever det stöd som elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har. Jag utgÄr dÄ frÄn frÄgorna: ? Hur ser lÀrare pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter? ? Hur ser det nuvarande stödet ut? ? Vilket stöd önskar lÀrarna till elever i lÀs-och skrivsvÄrigheter?Teori: I teorin beskrivs de tvÄ huvudperspektiven som vi i Sverige har i specialpedagogiken: Det kategoriska och det relationella perspektivet. Det gör jag för att se om synen pÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter och det stöd som eleverna har Àr förankrat i nÄgon av dem och vad det i sÄ fall innebÀr i praktiken. I ett kategoriskt perspektiv ses eleven som ensam bÀrare till sina svÄrigheter medan det i ett relationellt perspektiv ses elevens svÄrigheter i ett samspel mellan elev, lÀrare och miljö (Persson, 2007).

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Studien Àmnar till att skapa en profil för tre olika empirinÀra perspektiv, vilka alla spelar en roll före, under och efter en nedskÀrningsprocess. Dessa tre perspektiv Àr: ledningsperspektivet, perspektivet för kvarvarande anstÀllda och uppsagda arbetare. Författaren lÀgger tyngd pÄ den tidigare vetenskapliga forskningen som fÄr agera likt en mall för hur en optimal hantering ska ske under en nedskÀrningsprocess. Syftet med studien Àr att detektera bristande överrensstÀmmelser mellan perspektiven som förhindrar att hanteringen blir optimal för alla parter, samt kunna se om teorin anvÀnds i det praktiska utövandet.Ledarskapsperspektivet Àr representerat i tvÄ underkategorier: sekundÀrintervjuer och expertintervjuer. I sekundÀrintervjuerna sÄ presenteras svar frÄn auktoriteter inom omrÄdet som förmedlar den erfarenhetsbaserade kunskapen; medan i expertintervjuerna presenteras svar frÄn fyra olika, representerade, företag inom olika branscher i BorlÀnge.

Studiens syfte var att fÄ syn pÄ hur pedagoger samspelar med barn för att frÀmja barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen fÄr ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestÀmmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som gÄr att sammankoppla till mitt Àmne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten sÀger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, Àven hermeneutiken i tolkningen av materialet.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar pÄ relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör Àven för förÀldrars möjlighet att pÄverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gÄ till utifrÄn tvÄ skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀnts i studien Àr det sociokulturella perspektivet som fokuserar pÄ individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tÀnkande som begrÀnsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi fÄ inblick i förÀldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi anvÀnt oss av en enkÀt.

Dagens samhÀlle Àr i stort förÀndrat och den mÀngd information som samhÀllet utgörs av stÀller stora krav av kunnighet pÄ lÀs- och skrivförmÄga. LÀs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhÀllet ska en individ ha förmÄga att anvÀnda sprÄk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mÄl som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsÀttningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela Àn svÄrare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka utmaningar nÄgra lÀrare i Ärskurs tre uppfattar att elever kan stÀllas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftsprÄk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger pÄ den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lÀrarnas uppfattningar att undervisningen kan innehÄlla mÄnga bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan ocksÄ vara en utmaning. En viktig och betydande förutsÀttning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter Àr den runtomliggande miljön.

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lÀrare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. MÄlet var att finna de centrala teman som framkom i lÀrarnas berÀttelser av sin verksamhet. För att söka svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lÀrare som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frÄgestÀllningar: ? Vilken roll har lÀrare i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lÀrare sitt arbetssÀtt och val av stoffomrÄden i naturvetenskap för elever i behov av sÀrskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i Àmnet.

Mitt syfte med studien var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar gÀllande Àmnet svenska som andrasprÄk pÄ utvalda lÀrosÀten. l litteraturdelen bearbetas det flersprÄkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lÀrare med en gedigen kompetens i mÄngfaldsfrÄgor deltar i studien. Resultatet visar att Àmnet svenska som andrasprÄk fortfarande behövs som ett eget Àmne. Svenska som andrasprÄk Àr alla lÀrares ansvar enligt informanterna och det krÀvs att utbildningen förÀndras mot att möta samhÀllets ökade sprÄkliga och kulturella mÄngfald.I diskussionen vÀvs litteraturen samman med lÀrarnas uppfattningar om Àmnet svenska som andrasprÄk.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur Försvarsmakten fattar beslut rörande logistikens genomförande för svenska förband insatta utomlands. Uppsatsen analyserar huruvida Försvarsmaktens beslut rörande logistikgenomförandet för de svenska markstridsförbanden i ISAF varit rationella och i enlighet med hur logistiken Àr planerad att genomföras, samt pÄ vilket sÀtt logistikgenomförandet har förÀndrats. Teorimodellen i arbetet har varit Graham T. Allisons tre modeller, Modell I om rationell aktör, Modell II det organisatoriska perspektivet samt Modell III det byrÄkratiska perspektivet. Analysen av beslutsprocessen med de tvÄ fallen med PansarterrÀngbil 6 och Bandvagnssystem 10 med ett logistikperspektiv i fokus, har visat att Försvarsmakten ur ett aktörsperspektiv agerat rationellt enligt Modell I i de tvÄ analyserade fallen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ svar pÄ detta har vi valt att bÄde genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklÀrare. Detta val grundar sig pÄ att vi ville ha en djupare och tydligare förstÄelse av lÀrares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frÄgor som bidrog till ett samtal dÀr lÀrarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundlÀggande kunskaper om lÀrarnas resonemang om den skönlitterÀra undervisningen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur fortbildning pÄ ?Complete Vocal Institute?, CVI, pÄverkar och bidrar till sÄngpedagogers undervisningssÀtt. Bakgrundskapitlet ger en kort beskrivning av den fortbildning pÄ ?Complete Vocal Institute? som informanterna i studien har gÄtt. Vidare följer en presentation av komplett sÄngtekniks (CVT:s) grundare Cathrine Sadolin, hur CVT vÀxte fram samt av metodens innebörd och funktion.