SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer som kan pĂ„verka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie pĂ„ fallet Östsam. Intervjupersonerna bestĂ„r av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergĂ„ng frĂ„n att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jĂ€mföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angĂ„ende bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskÀmnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lÀra genom att lÀsa litteratur. VÄr tidigare erfarenhet, bland annat frÄn VFU, Àr ocksÄ att skönlitteratur ofta anvÀnds i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast anvÀnds i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lÀstrÀning. Vi har dÀrför valt att i vÄr studie fokusera pÄ en klass i Är fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares sÀtt att undervisa och valet av innehÄll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lÀrarna kring lektionsinnehÄll och dess syfte eller mÄl?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehÄllet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fÄtt svÄrigheter att jÀmföra data frÄn de olika intervjuerna. Om jag istÀllet valt en mer strukturerad intervju hade jag fÄtt svÄrigheter att förstÄ den intervjuades tankar dÄ intervjun blir lÄst till frÄgor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahÄllna.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur arbetsförlagt lÀrande, APL fungerar pÄ ett företagsom tar emotelever frÄn ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit pÄ detta företag pÄ sin praktik, APL. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer pÄ företaget, samt den lÀrare som pÄ gymnasieskolan Àr den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vÄr undersökning har vi stÀrkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som ocksÄ föresprÄkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, Àr relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket Àr ytterst viktigt, det Àr alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekrÀftar ocksÄ att de blir motiverade och upplever att de lÀr sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lÀttare pÄ plats. Det som Àr svÄrt att förmedla inom skolans ramar.

Feministisk forskning har lÀmnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag bÄde till sociologin och till samhÀllsvetenskaperna i stort Ätminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojÀmlikhet och maktstrukturer och som Àven kunde bidra till arbetet för förÀndring. Metodologiskt har det handlat om jakten pÄ forskningsmetoder som bygger vidare pÄ den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltsÄ fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller Ätminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrÄn en analys av de metodologiska konsekvenserna av tvÄ feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar pÄ kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det Àr i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfÀllen och forskningsfrÄgan lyder; Hur samspelar barnen med varandra dÄ de bildskapar gemensamt?Bildskapandet Àr en stor del av förskoleklassens vardag, sÄ stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör dÀrför uppmÀrksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig Ät och att barnens bilder kan ge indikationer för hur lÄngt barnet kommit i sin utveckling. I det hÀr examensarbetet kommer jag att bortse frÄn barnens bilder som objekt och har istÀllet valt att fokusera pÄ bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgÄngen redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhÀllet och det sociala samspelet med andra mÀnniskor Àr avgörande för hur mÀnniskan utvecklas.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Syfte: Syftet med undersökningen var att söka ta reda pÄ hur elever med lÀs och skrivsvÄrigheter upplever att de anvÀnder sig av datorn nu nÀr alla elever i klassen har tillgÄng till samma utrustning.Teori: Studien tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses omgivningen runt individen som det avgörande för elevens utveckling och lÀrande. Metod: Datainsamlingen och empirin bestÄr av kvalitativa intervjuer. Sex elever deltog i studien. Intervjuerna har sedan transkriberats och bearbetats i enlighet med den hermeneutiska tolkningslÀran.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera de uppgifter som uppmanar till problemlösning i tre olika matematiklÀromedel, för elever i Är tre. De frÄgestÀllningar som stÀlls mot materialet Àr: (1) Syftar problemlösningsuppgifterna i lÀromedlen till att eleven kan anvÀnda olika strategier?(2) I hur stor utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt knyter lÀromedlens problemlösningsuppgifter an till elevers vardag?Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturstudier och teoridelen i detta examensarbete handlar om barns förmÄga att lösa problem. Vidare undersöks styrdokumentens utveckling avseende problemlösning, samt olika forskares syn pÄ vad problemlösning Àr och hur problemen kan relateras till elevens vardag. Teoridelen behandlar barns lÀrande i det sociokulturella perspektivet samt begreppsutveckling och artefakters betydelse.Metod: I arbetet anvÀnds metoden textanalys med inslag av kvantifiering.