Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka HÀlsinge lÄtverkstad, dess förutsÀttningar, pedagogiska metoder och pÄ vilket sÀtt dessa metoder kan bidra till att öka motivationen hos unga att fortsÀtta spela. HÀlsinge lÄtverkstad har anammat flera olika aspekter som verkar motiverande för spelintresset, och dÀrför ligger tre kvalitativa intervjuer med ledare för denna verksamhet till grund för studien. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet. Den sociala gemenskapen Àr viktig i HÀlsinge lÄtverkstad. Ungdomarna Àr i olika Äldrar och alla slags instrumentalister fÄr vara med pÄ olika tekniska nivÄer.

?Examensarbetet handlade om att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar lÀroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) nÀr det gÀller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgÄngspunkten ?i arbete Àr det sociokulturella perspektivet som handlar om lÀrande genom samspel och interaktion med andra mÀnniskor.Studien bygger pÄ intervjuer med ?sex pedagoger.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vad forskningen sÀger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare Àr syftet att undersöka hur Stockholms stad förhÄller sig till denna forskning genom sina tvÄ ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgÄtt frÄn tvÄ teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehÄllsanalys, som anvÀnts för att analysera de tvÄ ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över JÀrvafÀltet?.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lÀrdomar av narrativt filmskapande i skolan, Àr att undersöka vad och hur eleverna (en Ärskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berÀttande spelfilm om snapphanetiden kan tÀnkas ha lÀrt sig av filmprojektet, och vilka tÀnkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den nÀrmaste utvecklingszonen och att barn lÀr sig bÀst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar Àr en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskÄdespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare som arbetar i Är 4-6 uppfattar relationen mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras sjÀlvbild. NÄgra centrala frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar lÀrarna relationen mellan elevers sjÀlvbild och lÀs- och skrivsvÄrigheter?? Hur arbetar lÀrarna med att stÀrka sina elevers sjÀlvbild?? Hur motiverar lÀrarna elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter?Teori: Som teoretisk bakgrund har vi valt att utgÄ frÄn det kategoriska och relationella perspektivet. Det kategoriska perspektivet som Àr ett medicinskt-psykologiskt perspektiv utgÄr frÄn att elevers svÄrigheter har en biologisk förklararing. UtifrÄn detta perspektiv utgÄr man som lÀrare frÄn att elevernas svÄrigheter ska kompenseras pÄ olika sÀtt sÄ att de kommer ikapp de andra eleverna.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en Àr specialpedagog anser sig arbeta med flersprÄkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats Àr kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod anvÀnds semi- strukturerade intervjufrÄgor, dÀr fem pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flersprÄkiga barn. Studiens analysbegrepp Àr det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning Àr hur pedagoger bemöter flersprÄkiga barn betydelsefullt för barns sprÄkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flersprÄkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmÄl.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flersprÄkigheten har mÄnga fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska sprÄksvÄrigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande sprÄk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar att de skapar en lÀrandemiljö som utvecklar och stödjer sprÄket för elever i pragmatiska svÄrigheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lÀrandemiljön? - Hur ser pedagogerna pÄ sin betydelse för att gynna elevernas sprÄk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svÄrigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat stÀlls mot tidigare forskning inom pragmatiska svÄrigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lÀrandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

SprÄk utgör kommunikation som Àr en naturlig del av interaktion mellan mÀnniskor och som bestÄr av olika typer av sprÄk till exempel talsprÄk, kroppssprÄk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. SÄ smÄningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talsprÄk. SprÄket utgör en viktig del i kommunikationen mellan mÀnniskor men Àr Àven ett verktyg för kunskapsinhÀmtning och formulering av individens tankar och kÀnslor. Hur sprÄket tillÀgnas och anvÀnds Àr av stor vikt samt beror pÄ vilken miljö man befinner sig i.

Syfte Syftet med studien Àr att beskriva och förstÄ generation Y:s förestÀllningar om chefer och ledare, med utgÄngspunkt i generationens ekonomistuderande.Problem Vilka förestÀllningar har dagens ekonomistudenter i Sverige om chef- och ledarskap?Metodologi Denna studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod. Enskilda intervjuer har gjorts med tio olika personer frÄn generation Y som studerar ekonomi, varav fem mÀn och fem kvinnor.Teoretisk referensram I denna studie anvÀnds ledarskapsteorier, avseende perspektiv som individer kan appliceras pÄ Àmnet. Individernas förestÀllningar beskrivs pÄ ett djupare plan genom individernas olika bakgrunder.Slutsats Ett antal förestÀllningar var möjliga att se i det genererade materialet. Det individcentrerade perspektivet var framtrÀdande, men Àven delar av det kontextuella perspektivet markerades.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.