Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrandemiljön pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd, i lÀrandeprocessen. I min frÄgestÀllning behandlar jag frÄgan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet anvÀnder jag mig av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt, dÀrför att jag ser en relevans i litteraturen jag anvÀnt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rÀtt i tiden eftersom det pÄ mÄnga sÀtt har prÀglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebÀr att det inhÀmtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rÄdande Àmnet.

I vÄr uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för Àmnet Svenska 2000 med inriktning mot Ärskurs 9 och Àmnesplanen för Svenska 1. Detta med utgÄngspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Syftet med denna studie Àr att fÄ djupare kunskaper om hur musiklÀraren i den kommunala grunskolan ser pÄ och hanterar Àmnet musik i relation till barn med koncentrationssvÄrigheter. DÄ forskning inom omrÄdet musik i kombination med barn med koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt begrÀnsad presenteras istÀllet en del litteratur om koncentrationssvÄrigheter i sig samt musikens betydelse för mÀnniskan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens pÄverkan pÄ mÀnniskans utveckling vilket Àr relevant i sammanhanget. I arbetet utgÄr jag frÄn pragmatismen och det sociokulturella perspektivet dÄ pragmatismen har haft stort inflytande pÄ svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet Àr ett vÀldigt brett perspektiv som utgÄr ifrÄn att allt som pÄverkar mÀnniskan Àr sociala konstruktioner, skapade av oss sjÀlva.Studien bygger pÄ strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan Àr viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

Denna uppsats handlar om hur begreppet sÀrskilt stöd uppfattas och utformas av förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lÀrarna? Vilka barn har rÀtt till det sÀrskilda stödet? Hur kan ett sÀrskilt stöd utformas? Empirin bygger pÄ tolkningar jag gjort utifrÄn intervjuer med sex stycken förskollÀrare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet Àr kluvet men ÀndÄ finns det likheter mellan svaren. SynsÀttet pÄ begreppet sÀrskilt stöd och vilka barn som anses ha rÀtt till det har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsÀttet nu starkt influerar de versamma förskollÀrarnas arbetssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Syftet med denna studie Àr att genom intervjuer med förskollÀrare fÄ en inblick i hur de uppfattar barns lÀrande kring surfplattan. Barn kommer ocksÄ att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lÀrande och se om det framkommer ett lÀrande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som vÀxer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgÄng till nya sÀtt att lÀra sig pÄ. Resultatet har analyserat utifrÄn tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet.

Syftet med studien Àr att utifrÄn fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna Àr utformade pÄ sex fritidshem. Första frÄgestÀllningen Àr hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön Àr utformad pÄ deras fritidshem? Den andra Àr vilka pedagogiska stÀllningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frÄgestÀllningen Àr vad beskriver fritidspedagogerna att de vill Àndra pÄ i den fysiska inomhusmiljön pÄ deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lÀr sig i den kontext de befinner sig i och med hjÀlp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna pÄ fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgÀngligt för barnen sÄ att barnen sjÀlva kan ta frÄn materialet.

Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar samt erfarenheter lĂ€rare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger pĂ„ lĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att fĂ„ svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar har data samlats in med hjĂ€lp av respondentintervjuer med sex lĂ€rare verksamma i grundskolans tidigare Ă„r. Även tidigare forskning inom omrĂ„det har behandlats.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

Under de senaste hundra Ären har skolan förÀndrats frÄn att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förÀndring har synen pÄ elever förÀndrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregÄende som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebÀr att eleven i största möjliga utstrÀckning ska fÄ sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lÀrande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frÄgan för oss blir dÄ: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.