Den hÀr uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera Är varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhÀlsoproblem dÀr sÄ mÄnga som 5 % av vÄrt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebÀr i sÄ fall att det finns ungefÀr ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i mÄnga fall dessutom fortsÀtter upp i vuxen Älder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsÀtter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP Àr rena pÄhittet.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskaper om hur elever med svenska som andrasprÄk förhÄller sig till slöjden som  ett kommunikationsÀmne. Syftet Àr Àven att fÄ mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra sprÄk. UtgÄngspunk tas med hjÀlp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan mÀnniskor. Samtal mellan mÀnniskor gynnar sprÄk och kunskapsutvecklingen.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur SMART Board anvÀndas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom Ärskurs 1 till 5. Detta med utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr SMART Board sÀtts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlÀtta inlÀrning och/eller skolgÄng för elever som kan möta olika svÄrigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner pÄverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap Àr en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter Àven till det specialpedagogiska forskningsomrÄdet dÀr det Àr studier omkring det preventiva arbetet som stÄr som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ studie dÀr observation och intervju anvÀnds som metod för att förstÄ mÀnniskors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien Àr en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgÄr ifrÄn den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrÄn en tolkande ansats.Resultat:Resultatet frÄn undersökningen pÄvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlÀtta inlÀrningen för elever.

Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur en grupp blivande grundlÀrare med inriktning mot arbete i fritidshem beskriver sitt kommande arbete med fokus pÄ elevers sprÄkutveckling, samt hur detta kan bidra till det samlade specialpedagogiska arbetet pÄ en skola.Teori Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, dÀr kommunikation mÀnniskor emellan Àr grundlÀggande och ett verktyg för detta Àr sprÄket. Teorier om sprÄkutveckling Àr de behavioristiska, konstruktivistiska samt sociokulturella. Det relationella och det kategoriska perspektivet pÄ specialpedagogik brukas likasÄ.MetodMetoden har varit kvalitativ och empirin har diskuterats för att hitta teman som analyserats. Insamlandet av empirin bestod av en enkÀt, inspirerad av vinjettmetoden, besvarad av 15 studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem. ResultatGenom en inspirerande miljö dÀr spel, samtal och vardagsaktiviteter ligger till grund för det didaktiska arbetet kan de blivande fritidspedagogerna bidra till elevers sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av en fallstudie undersöka hur Àmnet Idrott & HÀlsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsÀttningar som gÄr pÄ ett Rh-gymnasium. Fallstudien Àr uppdelad i tre delstudier som med hjÀlp av tre forskningsfrÄgor undersöker hur elever kan uppleva Àmnet Idrott & HÀlsa, hur lÀrare i Idrott & HÀlsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsÀttningar och hur styrdokument reglerar Àmnet Idrott & HÀlsa. Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet som innebÀr att lÀrande sker i samspel mellan mÀnniskor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt pÄ varje individs utvecklande och lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet har det dÀrmed varit nödvÀndigt att göra en kontextanalys pÄ Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjÀlp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att Àmnet Idrott & HÀlsa kan anpassas till elever med funktionsnedsÀttningar genom att nivÄanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsÀttningar och behov.

Detta arbete handlar om förskolepedagogers förhÄllningssÀtt till estetiska uttrycksformer och estetisk verksamhet. SynsÀtten pÄ den estetiska verksamhetens funktion i förskolan har under förskolans historia skiftat frÄn att bland annat handla om moralfostran, utlopp för inre tankar och kÀnslor, och dagens synsÀtt; kommunikation samt ett sÀtt att utforska sig sjÀlv och omgivningen. För att synliggöra det synsÀtt och förhÄllningssÀtt till estetisk verksamhet som finns i förskoleverksamheten har vi intervjuat sex förskolepedagoger i Kristianstads kommun. Vi utgick frÄn det sociokulturella perspektivet vilket innebÀr att vi ser barnet som aktivt i meningsskapandet dÀr de estetiska uttrycksformerna Àr viktiga redskap. En huvudtanke i det sociokulturella perspektivet Àr att den viktigaste lÀromiljön Àr den vardagliga interaktionen och att erfarenheter kombineras till nÄgot nytt med hjÀlp av fantasin.

Studiens syfte Àr att undersöka vad verksamma pianopedagoger har för erfarenheter av gruppundervisning och samspelsmöjligheter för nybörjarpianoelever. I bakgrundskapitlet ges en överblick vad som finns skrivit om samspel, pianogruppundervisning, traditioner inom pianoundervisning och material för grupper. DÀrefter följer en presentation av tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrarande och kommunikation.Det insamlade datamaterialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pianopedagoger som har erfarenheter av samspel och gruppundervisning för piano. I resultatkapitlet beskrivs informanternas erfarenheter av gruppundervisning, samspel, förutsÀttningar och material.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet Àr att, utifrÄn en kvalitativ fenomenografisk enkÀtstudie, jÀmföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lÀrande överensstÀmmer med det sociokulturella perspektivets lÀrandesyn.Resultatet i undersökningen visar pÄ lÀrandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sÀtt att lÀra pÄ utan att lÀrande som företeelse Àr sÄvÀl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade Ä ena sidan att det sociokulturella lÀrandeperspektivet överensstÀmmer relativt vÀl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lÀrande, men Ä andra sidan framkom Àven en förstÄelse av att denna lÀrandesyn inte passar alla elever. Resultatet gÀller för de elever som ingick i undersökningen och Àr dÀrmed inte generaliserbart pÄ gymnasieelever över lag. Resultatet kan dÀremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lÀrande samt den sociokulturella lÀrandesynen som sÄdan..

Eftersom mÄnga elever idag inte nÄr mÄlen i grundskolan har syftet med vÄrt arbete varit att studera och analysera arbetssÀtt och metodiska redskap som frÀmjar elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgÄngspunkt i sociokulturella teorier om lÀrande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom mÀnniskor. Det innebÀr att samtal och skrivande i olika former Àr en grundförutsÀttning för att en gynnsam sprÄk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom krÀver det en miljö som tillÄter och uppmuntrar en stÀndig interaktion och dialog mellan lÀrare och elever.

Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur reciproka lÀsförstÄelsestrategier kan anvÀndas i förskolans boksamtal. Detta görs med hjÀlp av tvÄ undersökningsgrupper, vars resultat jÀmförs med en kontrollgrupps. Studien önskar belysa hur pedagogerna och barnen i undersökningsgrupperna anammar strategierna och om barnen dÀr kan tÀnka metakognitivt kring dem. NÄgra av studiens problemfrÄgor Àr som följer: Vilka ev. skillnader framtrÀder mellan undersökningsgrupperna och kontrollgruppen? Hur ser den vuxnes roll ut under boksamtalen och förÀndras den över tid? Hur ser barnens initiativ och aktivitet i samtalen ut? Teori: Den hÀr studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.