Uppsatsens syfte Àr att studera lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Det som stÄr i fokus Àr att finna och studera nÀrmare faktorer och komponenter som enligt det sociokulturella perspektivet motverkar inlÀrning och skapandet av kunskap. För att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts, dÀr fyra gymnasieelever har djupintervjuats individuellt. Dessa elever har valts ut med tanke pÄ deras uppvisat svaga skolprestationer utifrÄn ett betygsperspektiv. Ett sociokulturellt teoretiskt ramverk har anvÀnts som ett genomgÄende teoretiskt betraktelsesÀtt för studien.

Detta examensarbete fokuserar pÄ lÀrarnas uppfattningar och intentioner kring samlingar i förskola och förskoleklasser. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat nio lÀrare pÄ nio olika förskolor och förskoleklasser. VÄrt syfte har varit att studera lÀrarnas sÀtt att tala om samlingar i förskola och förskoleklass. VÄr problemprecisering belyser vad samlingen har för funktion i den pedagogiska verksamheten samt vad lÀrarna vill att barnen ska lÀra sig under samlingen. I litteraturgenomgÄngen belyses förutom det sociokulturella perspektivet, samlingens roll i förskolan och förskoleklassen samt olika sÀtt att se pÄ barns lÀrande.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

Vi har i det hÀr arbetet inriktat oss pÄ att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska Àmnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det Àr en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fÀltet. VÄr undersökning har grundat sig i följande frÄgestÀllningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa Àmnen? Kan dessa Àmnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i sÄ fall hur? Dessa frÄgestÀllningar har vi undersökt med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska Àmnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekrÀftar vi de praktisk-estetiska Àmnenas plats i grundskolan.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Denna fallstudies problemomrÄde Àr en nÀrmare granskning av en gymnasiesÀrskolans raster. Syftet med arbetet Àr att synliggöra en gymnasiesÀrskolas specialpedagogers, speciallÀrare samt elevers upplevelser kring rastens betydelse samt de aktiviteter som förekommer. Fallstudien presenterar ocksÄ tidigare forskning kring raster samt forskning kring fysisk aktivitet. Den teoretiska ramen Àr det sociokulturella perspektivet som stÄr i fokus vid granskning av det insamlade materialet i form av semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer.  Resultatet visar att det finns en samstÀmmighet bland bÄde elever och pedagoger (specialpedagoger/speciallÀrare) att rasten definieras i form av elevens egen tid till att kunna vila och ÄterhÀmta sig mellan lektionerna.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barn att lÀra sig att lÀsa och skriva. DÄ vi som blivande lÀrare kommer att arbeta med barns lÀs- och skrivutveckling ansÄg vi det vara viktigt för oss att fÄ en djupare insikt i hur det arbetet gÄr till. Vi vill Àven kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lÀrare arbetar med elevers lÀs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. NÀr vi lÀste kurslitteraturen om barns lÀs- och skrivutveckling sÄ konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bÀst ska och kan lÀra sig att lÀsa och skriva.

Denna studie har inriktat sig pÄ elevers upplevelse av det extramurala lÀrandet. Studien genomfördes bland elever i Är 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande lÀraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga omrÄdet ljus. För att fÄ djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utstÀllningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara pÄ en enkÀt och den undervisande lÀraren intervjuades.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer pÄverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier pÄ en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ÀmnesomrÄde. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 8-10 deltog i studien.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lÀrteorier hÀmtade frÄn det pedagogiska forskningsfÀltet kan pÄverka inlÀrningen i dataspel. Ett spel togs  fram i tvÄ versioner baserade pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande respektive behaviorism. DÀrefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus pÄ att undersöka deras lÀrande samt framgÄng i spelet. LÀrandet mÀttes genom en analys av de haverier spelarna stött pÄ och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade pÄ en större poÀngförbÀttring för de som spelat den sociokulturella versionen.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka hur personalen arbetar frĂ€mjande och förebyggande med barns sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehĂ„llet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen frĂ€mjande och förebyggande runt sprĂ„kutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgĂ„ngspunkt frĂ„n en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet lĂ€ggs tyngdpunkten pĂ„ att lĂ€rande och utveckling sker i samspel mellan mĂ€nniskor i det sammanhang och den sociokulturella miljö dĂ€r individen ingĂ„r.