Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete vilar pÄ den nuvarande lÀroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgÄr det att skolans urval nÀr det gÀller innehÄll och organisering bÄde inom och mellan skolformerna ska utgÄ frÄn ett progressionstÀnkande. Samma tÀnkande ska Àven skolans undervisning utgÄ frÄn. Studiens problemomrÄde behandlar vilken roll lÀrarna fÄr i Ästadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lÀrarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollÀrare i historia och matematik ser pÄ progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förÀndrade kunskapssyn, frÄn behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

The aim of the study is to examine a book used as level-based teaching material, Denmagiska kulan (WĂ€nblad, 2011), to analyse the progression within and between thedifferent levels, A, B and C, intended for use in grade 1. The material is designed so thatpupils at different levels in their reading development can share the same literature.Another aim is to study the connection between illustrations and text. This literaturestudy is based on both a qualitative and a quantitative method of analysis. Thequalitative method applies a readability analysis with the focus on the graphic form andthe language of the text. The quantitative method measures the LIX (readability index)of the texts.

InterdisciplinÀrt examensarbete inom lÀrarutbildningen, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SIS133Vt 2012Handledare: HÄkan Jansson.

Enligt den svenska lÀroplanen, LPO 94, Àr utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i Àmnet historia. Det finns dock i forskningen Ànnu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande kÀnns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mÀtas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 Är pÄ tvÄ skolor och en förskola. Barnen delades efter Älder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremÄl av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremÄlen.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

En central tanke med skolgÄngen Àr att nÄgon form av kunskapsprogression kontinuerligt ska Àga rum. Kunskapsprogression ska genomsyra alla skolÀmnen och kunskapsprogression ska dessutom följa över stadieövergÄngar. I uppsatsen stÀlls frÄgan huruvida nÄgon sÄdan kunskapsprogression sker mellan grundskolans senare Är och gymnasieskolan inom ett specifikt skolÀmne, nÀmligen religionskunskapen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har material samlats utifrÄn tre olika datakÀllor, nÀmligen intervjuer, examinationer och lÀroböcker. DatakÀllorna har samlats in frÄn tre religionslÀrare som undervisar pÄ grundskolans senare Är och tre religionslÀrare som undervisar i religionskunskap A pÄ gymnasieskolan.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Fem gymnasieklasser pÄ praktiska program i Ärskurs tvÄ och tre pÄ gymnasiet fick svara pÄ en enkÀt om fotosyntesen. Undersökningen genomfördes inom kursen Naturkunskap A. Antal elever som deltog i undersökningen var 78 st. Jag genomförde Àven en lektion kring fotosyntesen i tvÄ av klasserna. Dessa tvÄ klasser deltog Àven i en efterstudie.