Lärares syn på progression i historia & matematikundervisningen
En intervjustudie med sex grundskollärare
Utgångspunkten för detta examensarbete vilar på den nuvarande läroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgår det att skolans urval när det gäller innehåll och organisering både inom och mellan skolformerna ska utgå från ett progressionstänkande. Samma tänkande ska även skolans undervisning utgå från. Studiens problemområde behandlar vilken roll lärarna får i åstadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lärarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollärare i historia och matematik ser på progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förändrade kunskapssyn, från behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen. Därefter behandlas hur denna förändring påverkar teorier kring inlärning och lärande. Avsnittet belyser även att samarbete mellan skolformerna ska utvecklas för att underlätta elevernas utveckling och lärande. Den analytiska utgångspunkt som använts i resultatbearbetning och analysen kommer ur den teoretiska bearbetningen och syftar till att synliggöra om lärarna är aktiva eller passiva i sina val gällande innehåll och deras syn på progression. Studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna berör de sex lärarnas arbetssätt, val av innehåll, hur de uppfattar kunskapsutveckling och tillämpar det i sin undervisning samt deras erfarenhet gällande rapportering och överlämning för att åstadkomma progression under elevernas skolgång. Studiens huvudsakliga resultat är att endast en lärare utgår från eleverna i sitt undervisningsinnehåll och sitt arbetssätt när det gäller progressionen hos eleverna. Bland vissa lärare framgår det att de till viss del är aktiva i sitt innehållsval och arbetssätt, dock utestängs eleverna från vad det ska arbetas om. En tydlig skillnad ses mellan dessa två ämnen angående detta, inom matematikämnet styrs innehållet av matematikboken och liknande kan ses när det gäller organiseringen av undervisningen. När det gäller överlämning och rapportering för att underlätta elevernas fortsatta progression uppvisas brister och problem, vilket i sin tur försvårar sammankopplingen mellan elevernas tidigare erfarenheter och det lärarna ska bidra med. Önskemål om en tydligare strukturering framkommer under intervjuerna från en del lärare när det gäller överlämning och vidare rapportering till andra lärare. En slutsats som kan ställas utifrån denna studie är att det inte hör till det vardagliga att lärarna reflekterar över progression i sin undervisning. Studien har även synliggjort de val lärare står inför i sin undervisning gällande arbetssätt och innehåll.