Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Music production software has a strong tradition of two-dimensional graphical user interface (GUI), in which the time line is represented as a flat composition either horizontally (from left to right) or vertically (from top to bottom). In my degree work titled Sequi, I approach music composition from a different angle. Instead of a two-dimensional time line with only two possibly ways of progression (forward or backward) I constructed a three-dimensional GUI with the maximum of four different ways of progression from any given point in a composition. The height axis is used to describe time-intervals (the time between downbeats) and the wide and depth axes are used to describe progression from one sound to another..

The purpose of this essay is to examine progression in user education atprimary and secondary school levels, specifically the role played byschool libraries, librarians and strategy documents in securingeducational progression. Progression is examined in the user educationprovided by the five schools, part of the same municipal schoolmanagement area which share the same strategy plan. The area, NorraFÀladen, was awarded School Library of the Year in 2011 for its work,making it particularly interesting for this essay's purpose. The studycombines interviews with the area's three school librarians, who dividetheir time between the five schools, with an analysis of the strategydocuments that regulate user education within Norra FÀladen. Theanalytical framework is based on: AASL's model of progression in usereducation (Standards for the 21st-century learner); Ekström's model forsuccessful and active strategy documents; Kuhlthau's theory of thelibrarian's role in the information search process; and Limberg'staxonomy of the role of the school library.The study shows how a number of concurrent factors and prerequisitesinfluence how goals for progression in user education are met.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnÄ lÀrandemÄlen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi anvÀnde oss av en webbaserad enkÀtundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrÄgade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vÄr slutsats att handledningen till stor del inte getts pÄ ett sÀtt som Àr förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat..

Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjÀlper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda pÄ detta anvÀnder vi oss av intervjuer av elever i skolÄr fem. Resultatet visar att eleverna Àr vÀl medvetna om vad som stÄr i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjÀlper dem i deras progression i Àmnet..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken progression som sker med elevernas kunskap inom fyra delomrÄden i biologi. Progressionen har undersökts frÄn Ärskurs nio till avslutade kurser i naturkunskap pÄ gymnasiet. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter dÀr eleverna har fÄtt besvara öppna frÄgor kring fotosyntes, vÀxthuseffekt, matspjÀlkning och genetik. Svaren kategoriserades utifrÄn tidigare forskning. Resultatet pekar mot en marginell progression i frÄgorna kring fotosyntes, vÀxthuseffekt och genetik samt en stagnation kring frÄgan om matspjÀlkning.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka progressionen i friluftsundervisningen pÄ tvÄ grundskolor utifrÄn pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för Àmnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med bÄde rektorer, idrottslÀrare och fritidspedagoger tycker jag mig fÄtt en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fÄtt en uppfattning om hur kommunerna ser pÄ friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mÀngden friluftsliv beror pÄ idrottslÀrarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket frÄn skola till skola.

Preventive measurements as well as clinical caries diagnostics are vital to retain a good dental health in the population. In order for optimal caries diagnostics radiographs are used. There is a great intra- and intervariation regarding cariesprogression. A large number of tools for cariesprevention at home or in the clinic are today used. The aim of this journal study was to compare the progression of carieslesions in the approximal area, diagnosed on radiographs, and preventive measures used to reduce cariesprogression between two examine dates on two dental clinics.

Preventive measurements as well as clinical caries diagnostics are vital to retain a good dental health in the population. In order for optimal caries diagnostics radiographs are used. There is a great intra- and intervariation regarding cariesprogression. A large number of tools for cariesprevention at home or in the clinic are today used. The aim of this journal study was to compare the progression of carieslesions in the approximal area, diagnosed on radiographs, and preventive measures used to reduce cariesprogression between two examine dates on two dental clinics.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

I Sverige finns en hög frekvens av rotfyllda tÀnder med apikal parodontit och en praxis för behandling saknas. Denna studie syftar till att röntgenologiskt kartlÀgga progressionen av apikal parodontit vid rotfyllda tÀnder som ej blivit föremÄl för ytterligare endodontisk eller kirurgisk behandling och att identifiera variabler som pÄverkar progressionen för att ge ett bÀttre underlag för behandlingsbeslut. Röntgenbilder pÄ rotfyllda tÀnder med apikal parodontit som lÀmnats utan ÄtgÀrd (n = 120) granskades avseende förÀndringen av den apikala parodontiten under minst en 3-Ärs period under Ären 2002-2011. Progression av den apikala parodontiten observerades i 22,5% av de studerade tÀnderna, trots att man sannolikt tidigare bedömt att den apika parodontiten inte behövde behandling eller att man kunde avvakta med behandling. Ingen av de studerade variablerna: den ursprungliga apikala parodontitens storlek, rotfyllningens lÀngd, rotfyllningens tÀthet, typ av koronal restaurering eller den koronala restaureringens tÀthet befanns ha nÄgot samband med den apikal parodontitens progression.