I bÄde vÄra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen pÄ förskolans gÄrd varierar i omfattning. Det hÀr innebÀr att barnen pÄförskolans gÄrd har olika förutsÀttningar till ett utökat lÀrande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen pÄ förskolegÄrdenoch hur den hÀr interaktionen kan stötta barnens lÀrande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de Àldre barnen pÄ gÄrden.Det hÀr examensarbetet tar sin utgÄngspunkt pÄ förskolans gÄrd som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de Àldsta barnen pÄ förskolans gÄrd och hur detta kan stöttabarnens lÀrande. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten Àr mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lÀrande dÀr stöttning och interaktion Àr betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som bestÄr av videofilmer ochfÀltanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, dÀrbarnen Àr 3-5 Är.

BakgrundDÄ utomhusaktiviteten Àr en viktig del i barnens vardag pÄ förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra vÀggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö frÀmjar det barnens utveckling och hÀlsotillstÄnd. Forskning visar att pedagogens roll Àr oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att ÄtervÀnda till vid sina upptÀcktsresor utomhus. Pedagogen skall ocksÄ vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara pÄ frÄgor som uppkommer samt uppmana till lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ utomhusverksamheten och hur barnen pÄ förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn pÄ en förskola.ResultatPedagogerna Àr positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det Àr centralt att barnen dagligen fÄr vara utomhus och röra pÄ sig genom fri lek och aktiviteter. De finner bÄde fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar pÄ att vÀdret, tidsbrist och rÀdsla för att nÄgonting skulle hÀnda nÀr de Àr utomhus Àr vÀsentliga nackdelar.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

Den hĂ€r uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsĂ„ngböcker under 1900-talet. Med hjĂ€lp av kanonbegreppet, innefattande kringgĂ€rdande aktiviteter, analyseras sĂ„ngböckernas innehĂ„ll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen pĂ„ andra kulturer fungerar i sĂ„ngböckerna som ett sĂ€tt att upphöja den egna kulturen och nationen pĂ„..

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, sÄ Àr det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lÀra kÀnna sin egen kropp och anvÀnda den genom att röra pÄ sig i olika miljöer och sammanhang Àr angelÀget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsÀtter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat sÄ bra motorik som förvÀntas vid olika Äldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det Àr pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv pÄ verksamheten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit fÄ studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vÄr ambition med studien Àr att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrÄn tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhÄllningssÀtt. Det naturvetenskapliga innehÄllet som kommuniceras i förskolan hÄlls pÄ en vÀldigt grundlÀggande nivÄ baserad i vardagssprÄket.

ProblemomrÄdeAnvÀndningen av digitala sociala nÀtverk har under de senaste Ären ökat och Facebook Àr det nÀtverk med flest anhÀngare över hela vÀrlden. Statistik tyder pÄ att anvÀndningen av sociala medier och Internet Àr en vÀsentlig komponent i den svenska befolkningens vardag, speciellt bland den yngre generationen. Millenniegenerationens anvÀndning av sociala medier kan betraktas som en förutsÀgelse över hur framtida generationers konsumentbeteende kommer att se ut och Àr dÀrmed av stor relevans för marknadsförare för att hÄlla sig uppdaterade kring denna generation. Företagens största utmaning idag Àr att skapa en god kundrelation via de sociala medierna. För att bÀttre förstÄ konsumenters beteenden behövs vidare forskning i Àmnet, vilket har mynnat ut i studiens problemformulering:? Hur uppfattas CRM-aktiviteter via Facebook av den svenska millenniegenerationen? Teoretisk ansatsDen teoretiska ansatsen har delats in i fyra delar; relationsmarknadsföring och CRM,  sociala medier, marknadsföring via sociala medier och Facebook samt millenniegenerationen och segmentering.

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsÀttningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsÀttningar men fokus har inte varit pÄ de medicinska delarna utan pÄ barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville fÄ kunskap om vad barnen anser Àr betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, bÄde gÀller verksamhet, lÀrande och bemötande.Jag har intervjuat barn i Ärskurs 3-6 frÄn tre olika kommuner som Àr eller har varit inskrivna pÄ fritidshemmet. DÄ jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av en intervjuguide med bÄde öppningsfrÄgor och kompletteringsfrÄgor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

Syfte: Att beskriva personcentrerad vÄrd utifrÄn vÄrdpersonalens perspektiv i omvÄrdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanstÀlldes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvÄrdnad ska vÄrdpersonalen se mÀnniskan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemÄl och intressen. VÄrdpersonalen Àr med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmÄga med hjÀlp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara pÄ livshistorien. Personer som lever med demens Àr delaktiga i sin omvÄrdnad och vÄrdpersonalen stödjer deras sjÀlvstÀndighet.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur pedagoger förhÄller sig till och upplever anvÀndandet av pekplattor i förskoleverksamheten för ett- till treÄringar, samt bÀttre förstÄ om och i sÄdana fall pÄ vilka sÀtt pekplattor kan möjliggöra ett lÀrande för dessa barn. Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ individuella intervjuer med sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor dÀr de har tillgÄng till pekplattor i verksamheten. Resultatet av studien visar att pekplattor kan vara bra verktyg att anvÀnda i förskoleverksamheten för bÄde pedagoger och barn. För pedagogerna utgör pekplattorna ett lÀtthanterligt dokumentationsverktyg eftersom de har flera funktioner och Àr lÀtt att ta med pÄ olika aktiviteter. Studien visar att pekplattorna kan anvÀndas för att frÀmja ett lÀrande hos de yngre barnen.