Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hÀlsa utgöra deras enda möjlighet till att fÄ testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta fÄr didaktiska frÄgor ofta stÄ Ät sidan nÀr lÀraren ska utforma idrottsundervisningen. IstÀllet pÄverkas lÀraren i mÄngt och mycket av egna intressen nÀr han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hÀlsa, som idag till stor del har kommit att innehÄlla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter Àr visserligen populÀra hos de flesta av dagens elever men det finns ocksÄ ett fÄtal elever som Àr missnöjda över att dessa utgör en sÄ pass stor del av innehÄllet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lÀrare kan arbeta för att pÄverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers instÀllning till idrott och hÀlsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hÀlsa utgöra deras enda möjlighet till att fÄ testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta fÄr didaktiska frÄgor ofta stÄ Ät sidan nÀr lÀraren ska utforma idrottsundervisningen. IstÀllet pÄverkas lÀraren i mÄngt och mycket av egna intressen nÀr han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hÀlsa, som idag till stor del har kommit att innehÄlla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter Àr visserligen populÀra hos de flesta av dagens elever men det finns ocksÄ ett fÄtal elever som Àr missnöjda över att dessa utgör en sÄ pass stor del av innehÄllet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lÀrare kan arbeta för att pÄverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers instÀllning till idrott och hÀlsa.

Aktivitetsbalans Àr ett dynamiskt fenomen som pÄverkas av förÀndringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs Àven som ett generellt begrepp som bidrar till hÀlsa och vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgÀngeskrets Àn vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar ocksÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder Àr mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar ocksÄ pÄ att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nÀtverk, svÄrigheter att delta i fritidsaktiviteter, svÄrigheter att fÄ ett heltidsarbete.

Det rĂ„der en allmĂ€n uppfattning i vĂ„rt samhĂ€lle om att Ă€mnet idrott och hĂ€lsa inte Ă€r bildande eller viktigt. Ämnet anses bestĂ„ av idrottsliga kunskaper och fĂ€rdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i Ă€mnet eftersom alla Ă€mnen i skolan finns till för att eleverna ska lĂ€ra sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna fĂ„r i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, sĂ„ har vi valt att studera vad eleverna anser att de lĂ€r sig i Ă€mnet under fyra lektioner. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vad elever i Ă„r nio anser att de lĂ€r sig under lektioner i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, utifrĂ„n de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi anvĂ€nt oss av ett kvalitativt frĂ„geformulĂ€r med fyra öppna frĂ„gor som utgĂ„r ifrĂ„n de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vĂ„r studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fĂ„tt kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förstĂ„else, fĂ€rdighet och förtrogenhet.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

FrÄgestÀllning:Hur arbetar CreActive för att frÀmja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive frÀmja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlÀttas mötet mellan mÀnniskor pÄ CreActive? Finns det förbÀttringsmöjligheter för att ytterligare frÀmja det sociala kapitalet pÄ CreActive?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer Àven att undersökas kring hur mötet uppstÄr mellan mÀnniskor pÄ CreActive som ska frÀmja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fÄngar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill sÀga deras uppfattning, tankar och kÀnslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan mÀnniskor, för att frÀmja det sociala kapitalet. Empirin bestÄr av intervjuer med studenter och anstÀllda.Slutsats:Det framgÄr att studenter inte kÀnner till CreActive i den utstrÀckning som CreActive vill.

Detta arbete bygger pÄ ett utvecklingsarbete, vars syfte Àr identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet praktiskt kan utformas för att frÀmja ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos barnen. Arbetet avgrÀnsas till att undersöka vilka aspekter som Àr centrala för att erbjuda barnen möjligheter att anvÀnda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmÄga. Studien Àr uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som bestÄr av en aktion. Aktionen innehÄller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor pÄ ett fritidshem för Ärskurs 3.

Detta arbete undersöker utifrĂ„n ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrĂ„n uppsatsens teoretiska utgĂ„ngspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats pĂ„ ett empiriskt material, i detta fall VĂ€sterĂ„s Översiktsplan, för att undersöka vad som framstĂ€lls som betydelsefullt i och med anvĂ€ndningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehĂ„llsanalysen Ă€r att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Bakgrund Barn bör ges mer inflytande över verksamheten. De vÀxer tillsammans med ansvaret och genom ökat ansvar fÄr de stÀrkt sjÀlvkÀnsla. De kan dÄ hjÀlpa sig sjÀlva bÀttre och förbÀttra verksamheten pÄ ett positivt sÀtt (Tiller, 1999). Om pedagogen ser ur ett vuxenperspektiv blir resultatet inte alltid det bÀsta, eftersom barnet tolkas dÄ utifrÄn vad den vuxna tror sig veta, istÀllet för vad barnet egentligen menar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2000). Syfte VÄr studie syftar till att undersöka barns uppfattningar om sina egna möjligheter till inflytande pÄ fritids och hur man kan se detta ur ett demokratiperspektiv.

Syftet med studien var att sammanstÀlla aktuell forskning gÀllande interventioner i natur och trÀdgÄrd inom rehabilitering av personer med stressrelaterad ohÀlsa, samt beskriva vÀrdet av dessa interventioner ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Studiens syfte besvarades genom att göra en litteraturöversikt för att ge en sammanstÀllning av aktuell forskning inom omrÄdet. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser och manuella sökningar. Elva artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Ett teoretiskt raster, ValMO-modellen, anvÀndes som stöd för att besvara studiens syfte.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten pÄverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehÄlla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gÀllande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och Ängest över de fysiska begrÀnsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan pÄ livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgÄs med familj och vÀnner höjdes vÀlmÄende och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var pÄverkade av symtom, sjukdom och oförmÄga att delta i aktiviteter ansÄg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan Àr det viktigt att inge hopp, ge stöd och stÀrka patienternas hanteringsförmÄga.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av hur miljön anvÀnds i interventioner vid rehabilitering av personer med utmattningssyndrom. Fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom primÀrvÄrden och inom psykiatrisk verksamhet intervjuades. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en frÄgestÀllning: ?BerÀtta om nÄgot/nÄgra klintfall dÀr personen haft diagnosen utmattningssyndrom och hur miljön inkluderats i rehabiliteringen och vad det i sÄ fall har betytt för rehabiliteringen.? Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att kartlÀgga om miljön Àr stödjande eller hindrande, Att aktivitetsgruppen möjliggör för Äterupplevelsen av tillfredstÀllelse i aktivitet och verklighetsförankring i social interaktion, Att hemuppgifter möjliggör struktur och balans i klienterna vardag, Att den fysiska miljön möjliggör för Äterupptagande av meningsfulla aktiviteter. Resultatet visade arbetsterapeuternas erfarenhet av hur miljön frÀmjade till meningsfulla aktiviteter och tillfredstÀllelse för klienten.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Utmattningssyndrom Àr ett snabbt vÀxande problem i vÄrt land, studierinom omrÄdet har visat att detta tillstÄnd ofta Àr stressrelaterat. Stress Àr enreaktion pÄ obalans mellan de belastningar som mÀnniskan utsÀtts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebÀra en minskad förmÄga tillrörlighet, vilket ocksÄ innebÀr svÄrigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter Àr att hjÀlpa patienter hitta enhÀlsosam balans mellan arbete, vila och fritid.