Ungdomar pÄverkas av astma pÄ flera olika sÀtt; de har en högre skolfrÄnvaro Àn andra och Àr begrÀnsade i sina fysiska aktiviteter, vilket pÄverkar skolgÄngen. Syfte: Att beskriva hur astma pÄverkar ungdomars vardag i skolan, deras fysiska aktivitet och förvÀrrande faktorer i skolmiljön. Metod: TvÀrsnittsdata frÄn OLINs prospektiva barnstudie Är 2003 har analyserats med en kvantitativ ansats. Deltagarna var 270 ungdomar med astma i Ärskurs 8-9. Resultat: Astman pÄverkade vardagen i skolan genom att ungdomarna var hemma frÄn skolan, symtomen förvÀrrades i skolmiljön och de upplevde att deras dagliga aktiviteter pÄverkades.

Ungdomsarbetslöshet Àr problem för den drabbade individen och för samhÀllet. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svÄrare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dÄlig ekonomi och försÀmrad psykisk hÀlsa. En stark kÀnsla av sammanhang Àr en skyddsfaktor mot svÄra livshÀndelser sÄsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjÀlp av Antonovskys (1991) teori om kÀnsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella vÀlbefinnande pÄverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare Àrsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det gÄr att se en koppling mellan olika förhÄllningssÀtt till framtiden och individens kÀnsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Den hÀr studien har tillkommit som ett examensarbete vid lÀrarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med barnens tidiga lÀs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollÀrare genomfördes och barn och pedagoger pÄ dessa förskolor observerades med hjÀlp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar pÄ ett medvetet sÀtt med barnens tidiga lÀs- och skrivutveckling, Àven om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den sprÄkliga medvetenheten har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrningen.

Denna studie grundar sig i vÄrt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollÀrare arbetar med och pÄverkar barns fria bildskapande pÄ fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frÄgor om hur förskollÀrarens fokus pÄ lÀrande, barnsyn och respons pÄ barnets bilder pÄverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes Àven vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollÀrarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Vi uppmuntras att mĂ€ta vĂ„ra liv i prestationer, att finna identitet i arbeteoch fyller vĂ„ra dagar med aktiviteter. Har det alltid varit sĂ„? NĂ€r och vartfinner vi tid för vila och Ă„terhĂ€mtning? Är det okej att lĂ€gga sig pĂ„ sofflocket?Jag har tittat nĂ€rmare pĂ„ förhĂ„llandet mellan arbete och vila..

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohÀlsa. LÄnga perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmÄga, kronisk trötthet, olust, nedstÀmdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmÀrtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan Àr viktigt för att stÄ emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansÄg att skolan Àr den frÀmsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Studiens syfte har varit att fÄ syn pÄ hur barn möter och anvÀnder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhÄller sig till Àmnet. BÄde i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn pÄ matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med Àmnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat sÄ lÄgt kunskapsmÀssigt inom matematik.

VÄrt syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat lÀroplanen för förskolan gÀllande rörelseaktiviteter. DÀrefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar pÄ vilka sÀtt fysiska aktiviteter pÄverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsÀtt pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barns lÀrande, sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gÀllande planerade rörelseaktiviteter.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad ett trivsamt arbetsklimat pÄ lektionerna kan innebÀra för gymnasieelever och dÀrmed finna underlag för att klarlÀgga vÀgar mot det samt lÀrarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den vÀxande mÀnniskans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera vÀlkÀnda filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nÄ mÄlet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehÄllet och formerna i första hand inrikta sig pÄ flera urskiljda arbetsförhÄllanden som tillsammans bildar flera tillstÄnd av trivsel. Den röda trÄden löper frÄn grundlÀggande mÀnskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhÀmtande av det nödvÀndiga och delvis pÄverkbara Àmnesstoffet.En generöst vÀlkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lÀrande uppstÄr ur lektionernas vardag och aktiviteter.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, dÀr majoriteten av tjÀnsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. HÀr studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hÀnsyn till tre olika lÀrprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som anvÀnds för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget analyserades vilka lÀrprocesser som Àr möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in frÄn olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkÀtundersökning. UtifrÄn analysen sammanfattades vilka lÀrprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bÀttre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och dÀrmed ocksÄ konkurrenskraft.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

I denna studie undersöks hur gemenskap och sammanhĂ„llning i en ungdomsblĂ„sorkester ser ut och hanteras bĂ„de utifrĂ„n orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av gemenskap och sammanhĂ„llning och hur den tar sin form Ă€r frĂ„gor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet bestĂ„r av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer frĂ„n en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det Ă€r viktigt med en orkestergemenskap och att gemenskapen fĂ„s och visar sig i bĂ„de sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, lĂ€ger, fikastunder, repetitioner och konserter.