BÄde frÄn politiskt och akademiskt hÄll betonas betydelsen av matematiskt partikulÀrsprÄk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att studera hur förskolelÀrare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lÀrare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fÀltanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

HÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatsen Àr av stor betydelse för att uppnÄ god hÀlsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvÄrdsbidraget som mÄnga arbetsgivare erbjuder bidrar till att frÀmja hÀlsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur anstÀllda pÄ en arbetsplats förhÄller sig till friskvÄrdsbidraget och vilka orsakerna Àr till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anstÀlldas motionsvanor och instÀllning till hÀlsa.Designen var en tvÀrsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare pÄ en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvÄrdsbidrag. Urvalet var 134 anstÀllda pÄ företaget Anticimex Region Norr.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

 Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsÀttningarna för livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre, ett eftersatt forskningsomrÄde Är 2009. De frÄgor som jag ville besvara var vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstÄs ur ett individperspektiv. UtgÄngspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vÀnda mig till sÀrskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbÀttra det sociala innehÄllet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.

UtifrÄn kraven pÄ kortare vÄrdtider Àr det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstÀmmer med deras behov av aktivitetsförmÄga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmÄga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra mÀn i Äldern 59-83 Är. Datainsamlingen genomfördes genom tvÄ fokusgrupp-intervjuer dÀr öppna intervjufrÄgor anvÀndes.

Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Syftet med studien Àr att utifrÄn barns beskrivningar presentera hur förskolegÄrden inspirerar till lek, lÀrande och fantasi. De frÄgestÀllningar som valts Àr:Vilka aktiviteter utövas pÄ förskolegÄrden?Hur frÀmjar förskolegÄrden till lek, lÀrande och fantasi?I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idélÀror tar upp mycket kring lek , lÀrande och fantasi. För att fÄ frÄgorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn pÄ tvÄ förskolor.Vi gick Àven en rundvandring pÄ förskolegÄrdarna tillsammans med barnen, dÄ Àven observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte pÄ de olika platserna pÄ gÄrden.I resultatet framgÄr det att pÄ förskolegÄrdarna utövades det mÄnga fantasifulla lekar sÄ som bageri-, brandmans- och djurparkslekar.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Denna studie handlar om sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och fÄ kunskap om vad ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan innebÀr och vad som kÀnnetecknar detta arbetssÀtt, samt pÄ vilket sÀtt lek Àr involverat i detta. UtgÄngspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och utveckling. Den kvalitativa metoden anvÀndes genom att material samlades frÄn intervjuer av fem förskollÀrare.Resultatet visar att ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt i förskolan kÀnnetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet anvÀndning. Det framgÄr Àven att barn utvecklar den sprÄkliga förmÄgan bÀttre om de blir sprÄkstimulerade i förskolan.

Den frÀmsta parken i Enköping anses vara Drömparken, ritad av trÀdgÄrdsdesignern Piet Oudolf 1996. Med sina hundratals olika perennsorter har Drömparken gjort Enköping internationellt kÀnd som parkstad. Dess frÀmsta karaktÀr Àr den förÀndring som sker i vÀxtligheten med stÀndigt nya skepnader under Äret. Drömparken Àr dÀrför ett mycket attraktivt utflyktsmÄl för vÀxtintresserade och mÄnga betraktar den som fullÀndad visuellt sett. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka förutsÀttningar Drömparken har att fungera som social mötesplats och av vilken anledning mÀnniskor besöker parken.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbÀttrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade pÄ sex Àtstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbÀttrat aktivitetsutförande vid mÄltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förÀndring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".

SvÄrlÀkta bensÄr Àr ett stort hÀlsoproblem och har stor inverkan pÄ de drabbade personernas liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva svÄrlÀkta bensÄrs pÄverkan pÄ det sociala livet. Tolv kvalitativa studier samlades in och analyserades med kvalitativ manifest innehÄllanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: BegrÀnsade aktiviteter pÄverkar det sociala livet: FörÀndrad sjÀlvbild begrÀnsar relationerna: BegrÀnsad arbetsförmÄga pÄverkar livskvalitén och sociala kontakterna. Resultatet visade att personer med svÄrlÀkta bensÄr upplevde hinder för vardagliga aktiviteter och rutiner vilket ledde till isolering och begrÀnsat socialt liv.

MÀnniskor som drabbas av kronisk/lÄngvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar mÄnga olika delar sÄsom diet, vÀtskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvÄrd avses de aktiviteter som krÀvs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvÄrdsförmÄga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hÀlsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvÄrden hos patienter med kronisk/lÄngvarig njursvikt frÄn ett patientperspektiv. Studien Àr utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar.