Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Antalet Àldre i vÀrlden ökar och den Àldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta Àr det sÀllsynt att Àldre klarar sig sjÀlva till livets slut. DÄ det inte Àr möjligt att tillgodose de Àldres behov i hemmet har samhÀllet ansvar att erbjuda plats pÄ sÀrskilt boende. Beroende av andra innebÀr inte att de Àldres livskvalitet behöver reduceras och det har pÄvisats att ökad Älder och lÄg livskvalitet inte Àr sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet Àr för Àldre pÄ sÀrskilt boende.

I detta examensarbete har jag utgÄtt frÄn teorier om klimat och mÀnniska och den energi som jag tror finns i grÀnssnittet mellan mÀnskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgÄtt frÄn att bÄde mÀnskliga aktiviteter och naturliga cykler pÄverkar klimatet och att det Àr den sammanlagda pÄverkan som utgör resultatet. Jag har gÄtt vidare frÄn denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan pÄvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en frÄga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svÄrlÀslig information. Jag har strÀvat efter att lyfta/skildra klimatet och dess förÀnderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjÀlp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om pÄ olika platser och lÄtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgÀnglig för fler Àn de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrÄgor. MÄlet Àr att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta bÄde mÀnsklig och naturlig pÄverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med Àr belÀgen pÄ MöllevÄngen i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och lÀge, som jag ansett vara nödvÀndiga för mitt projekt. Jag valde Àven platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta omrÄde som har stor brist pÄ grönytor, kan svara till fler intressen Àn de som jag sjÀlv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skÄnskt Äkerlandskap, utrullat pÄ platsen. Ett nÀt av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende pÄ brukarnas önskemÄl. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande vÀder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat pÄverkas av förÀndring i pÄverkan frÄn bÄde mÀnniska och natur.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Sommarturismen i SÀlen Àr i ett utvecklingsskede. I SÀlen har man skapat en projektgrupp vars uppgift Àr att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet Àr Àven att locka besökare sÄ SÀlen kan hÄlla öppet sina anlÀggningar Äret om och skapa arbetstillfÀllen Àven pÄ sommaren för dem som jobbar vinterhalvÄret. Denna projektgrupp bestÄr av en styrgrupp med representanter frÄn olika företag i SÀlenomrÄdet, frÄn de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar Àr de företaget som Àger anlÀggningarna i SÀlenfjÀllen.

Bakgrund: Exoskeletten uppfanns för anvÀndning inom militÀren, men forskning och utveckling av den hÀr robottekniken har öppnat en möjlighet Àven till anvÀndning i rehabiliteringssyfte. Syfte: Att beskriva exoskelett för övre extremitet, ÀndamÄlet till vilket dessa anvÀnds inom rehabilitering för personer med fysiska funktionsnedsÀttningar, samt vÀrdet av att anvÀnda dem. Metod: Systematisk litteraturstudie. De databaser som anvÀndes var Amed, Cinahl och Medline. Genom en kombination av olika sökord resulterade sökningen i 11 artiklar som inkluderades i studien.

Det problem som ligger till grund för detta arbete Àr att det enligt lÀgesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gÀllande kvalitet och omfattning med avseende pÄ studie- och yrkesvÀgledningen pÄ Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslÄngt lÀrande frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas sida för att upprÀtthÄlla god kvalitet och professionell standard pÄ studie- och yrkesvÀgledningen enligt LÀrarnas Riksförbund. Syftet Àr att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvÀgledare inom Malmö stads grundskolor gör för att frÀmja livslÄngt lÀrande. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar: Vilket lÀrande talar studie- och yrkesvÀgledarna om att de utövar i sitt arbete? PÄ vilket sÀtt nyttjar studie- och yrkesvÀgledarna sitt sociala nÀtverk för att upprÀtthÄlla det livslÄnga lÀrandet? Det framkom att studie- och yrkesvÀgledare bÄde tillÀmpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lÀrande.

LÄngvarig smÀrta Àr ett problem för mÄnga mÀnniskor i hela vÀrlden och kan innebÀra svÄrigheter att utföra de aktiviteter man vill, mÄste eller förvÀntas utföra. Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka dagliga aktiviteter patienter med lÄngvarig smÀrta ansÄg vara viktigast att förÀndra samt att undersöka om aktivitetsutförande och aktivitetstillfredsstÀllelse förÀndrades efter smÀrtrehabilitering. Studien genomfördes efter avslutad rehabilitering pÄ en multimodal smÀrtrehabilitering i SkÄne. Undersökningsgruppen bestod av 46 patienter, 11 mÀn och 35 kvinnor. Instrumentet Canadian Occupational Performance Measure (COPM) anvÀndes samt patienternas egna kommentarer till förÀndringen kategoriserades och sammanstÀlldes.

 Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ och beskriva pÄ vilket sÀtt och hur medvetet undervisande lÀrare arbetar med interaktionen lÀrare/? elev och interaktionen elever emellan vid val av klassrumsaktiviteter, samt hur dessa val ter sig i praktiken. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ intervju med fyra Sfi-lÀrare som arbetar med olika kurser pÄ en och samma skola samt klassrumsobservationer av lÀrarnas undervisning i deras egna grupper. Resultatet av studien visar att lÀrarna har en intention att arbeta utifrÄn interaktionens roll i andrasprÄkinlÀrningen och andrasprÄkundervisningen och anvÀnder sig av arbetssÀtt som frÀmjar interaktionen mellan lÀrare och elever men Àven elever emellan. Flera av de aktiviteter som lÀrarna anvÀnder i sin undervisning, sÀrskilt de som utförs i smÄgrupper, bidrar till en kreativ sprÄkanvÀndning och en naturlig kommunikation trots att de sker i en institutionell samtalsmiljö.

Syfte: Att beskriva konsekvenser som uppstÄr i vardagen för personer med stroke. Metod: En litteraturstudie valdes som design för att sammanstÀlla publicerade kvantitativa och kvalitativa forskningsstudier. Dessa studier söktes i databaserna Cinahl, Amed och Medline med sökorden stroke, consequence, coping, adapting, everyday life och daily life. Sökorden kombinerades sedan pÄ olika vis för att fÄ fram de mest relevanta artiklarna, d v s de som svarade pÄ syftet och frÄgestÀllningarna. Resultat: Av artiklarna framkom att olika konsekvenser uppstod i samband med aktivitet och delaktighet, i olika omgivningar och i samband med personliga faktorer.

Syftet med litteraturöversikten Ă€r att beskriva interventioner med informations- och kommunikationsteknologiska hjĂ€lpmedel samt effekten av interventionerna för barn, ungdomar och unga vuxna 7-20 Ă„r. Insamling av data genomfördes genom en systematisk sökning i databaserna AMED, Chinal, PubMed och PSYKinfo via LuleĂ„ universitetsbibliotek med förbestĂ€mda sökord. Även en manuell sökning i referenslistorna genomfördes. Tio kvantitativa artiklar inkluderades i studien och bedömdes utifrĂ„n bevisvĂ€rde och kvalitetsgranskning. Inga av artiklarna var gjorda i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med Àtstörning. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet inom psykiatriska Àtstörningsenheter i Sverige. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr författarna utgick frÄn halvstrukturerade intervjuer vid datainsamlingen. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att utföra bedömningar?, ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med mat? och ?Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med skapande aktivitet?.

PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjÀrtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgÄngen frÄn sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta kÀnslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjÀrtinfarkten. De upplevde sig vÀrdelösa och utan livsglÀdje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjÀrtinfarkt. Oro fanns Àven inför en nyupptÀckt rÀdsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.