SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

Syftet var att beskriva erfarenheter undersköterskor har av att framgÄngsrikt tillÀmpa vardagsrehabilitering i arbetet med Àldre personer inom ordinÀrt och sÀrskilt boende. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet dÀr data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre teman: ?Beakta vad som Àr meningsfullt och möjligt för personen?, ?Möjliggöra personens engagemang i meningsfulla dagliga aktiviteter? och ?HÄlla det vardagsrehabiliterande arbetssÀttet levande i det dagliga arbetet?. Resultatet visade att för att nÄ framgÄng med vardagsrehabilitering var det av vikt att förstÄ vad som var meningsfullt att göra för varje person samt att identifiera förmÄga i aktivitet.

Detta Àr en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats, som beskriver kvinnor med Irritable Bowel Syndrome (IBS) och deras upplevelser av sjukdomen. VÄrt syfte med studien Àr att öka kunskapen och förstÄelsen hos sjuksköterskor och övrig vÄrdpersonal, genom att lÄta kvinnor med diagnosen IBS beskriva sina upplevelser av att leva med syndromet samt hur de blivit bemötta vid kontakter med sjukvÄrden. MÄlsÀttningen Àr att det holistiska omhÀndertagandet av patienten skall förbÀttras. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med sju diagnostiserade kvinnor. Materialet har sedan bearbetats utifrÄn Philip Burnards modell för textanalys.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Bildskapande Àr nÄgot som nÀmns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, mÄleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter Àr utvecklandet av visuell ?lÀs- och skrivkunnighet?. I det hÀr arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur tvÄ pedagoger anvÀnder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till lÀroplanen för förskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och studera vilka aktiviteter ett tjÀnsteföretag anvÀnder för att pÄverka kundlojaliteten och vad kunderna anser om dessa..

Personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning kan ha olika svÄrigheter som pÄverkar de dagliga aktiviteterna i vardagen. Aktivitetsbalans Àr ett begrepp som ofta anvÀnds inom arbetsterapi och beskriver en individs uppfattning av att ha en tillfredsstÀllande mÀngd av aktiviteter och rÀtt variation mellan olika aktiviteter. Det förekommer inga studier om aktivitetsbalans kopplat till personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning vad författarna har noterat. Syftet med examensarbetet var att beskriva den sjÀlvskattade aktivitetsbalansen hos vuxna personer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Den metod som anvÀndes var en kvantitativ icke ? experimentell tvÀrsnittsstudie.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur buller i förskolan pÄverkar den pedagogiska verksamheten, med utgÄngspunkt frÄn pedagogers upplevelser och erfarenheter av Àmnet. Studien utgÄr frÄn intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation pÄ en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger pÄ information samlat frÄn böcker, tidskrifter och webbsidor.Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom bÄde barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivÄ. Det leder bland annat till att bÄde barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmÄgan blir försÀmrad samt att det kan leda till hörselnedsÀttningar. Det Àr pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö dÀr man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i Äldrarna 2-3 Är intervjuats. Undersökningen utgÄr frÄn tvÄ sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. UtifrÄn sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

Skolan Àr en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. ElevhÀlsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv dÄ det mesta idag Àr individrelaterat gÀllande funktionshinder och ohÀlsa. BÄde den somatiska och den psykiska ohÀlsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan Àr en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte sÄ mÄnga som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrÄn ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Detta arbete redovisar resultat frÄn en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har frÀmst fokuserat pÄ om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar pÄ pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som frÀmst maskulina respektive feminina. Exempel pÄ dessa Àr dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för bÄda könen.

Denna uppsats a?r en fallstudie med fokus pa? huruvida iPod uppfyller det teoretiska krav som fo?religger fo?r ett starkt varuma?rke. Apple a?r ett fo?retag med ett varuma?rke som anses vara ett av de starkaste i va?rlden och da?rfo?r finner vi det intressant att studera hur de har ga?tt tillva?ga na?r det ga?ller mp3- spelaren iPod. Det a?r av intresse att studera just iPod da? det a?r en produkt som har lyckats na?r man ser till fo?rsa?ljningssiffror och produktens sta?llning pa? marknaden.

Sammandrag Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola i VÀrmland upplever att införandet av TAKK har pÄverkat barnens sprÄkutveckling. Jag ville ocksÄ undersöka hur de sprÄkutvecklande aktiviteterna pÄ en smÄbarnsavdelning har förÀndrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen anvÀnde tecken pÄ alla avdelningar pÄ förskolan. Jag kom fram till att den största skillnaden nÀr det gÀller sprÄkutvecklande aktiviteter Àr att de har infört TAKK pÄ smÄbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjÀlp av observationer och intervjuer pÄ den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna pÄ förskolan upplever att tecken Àr bra för alla smÄ barns sprÄkutveckling eftersom de har upptÀckt att barnen fÄtt ett mer utvecklat sprÄk sedan metoden infördes. Litteraturstudierna bekrÀftade att TAKK kan anvÀndas till alla barn, Àven smÄ barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna pÄ förskolan upplever mindre frustration i barngruppen dÄ barn och pedagoger förstÄr varandra mycket bÀttre idag.