Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

NÀrstÄende Àr en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förÀndras ofta vardagen för hela familjen. Den nÀrstÄendes behov av stödinsatser uppmÀrksammas inte fullt ut dÄ deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhÄllande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av förÀndringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns skillnader i hur sexÄringar i förskoleklass kan lÀra grundlÀggande geometriska begrepp, beroende pÄ vilken typ av undervisning de fÄr. Det Àr en komparativ studie dÀr tre olika grupper av 6-Äringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lÀrobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-Äringarnas kunskap om geometriska begrepp sÄvÀl före som efter undervisningstillfÀllena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, dÀrefter hamnade anvÀndningen av lÀrobok. DÀremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till nÄgra större framsteg hos barnen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och Àven bidra till en ökad kÀnnedom om och förstÄelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.Hur pÄverkas de av astman under fysiska aktiviteter pÄ fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslÀrare?Hur upplever de att astman pÄverkar deras fysiska prestation?PÄ vilket sÀtt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingÄr sju grundskoleelever med astma, tvÄ pojkar och fem flickor. Studien utgÄr frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pÄgick i ungefÀr 45 minuter. UtifrÄn det samlade intervjumaterialet formades fem omrÄden.

Detta examensarbete Ă€r ett detaljplaneprogram för Kanis och har tagits fram Ă„t Älvsbynskommun. Kanis Ă€r ett friluftsomrĂ„de med olika aktiviteter, framförallt utförsĂ„kning ochlĂ€ngdskidĂ„kning. I omrĂ„det finns Ă€ven restaurang, servicehus och ett antal husvagnsplater.Ett detaljplaneprogram upprĂ€ttas för att underlĂ€tta detaljplanearbetet. I programmet skaplanens utgĂ„ngspunkter och mĂ„l framgĂ„ samt att de förutsĂ€ttningar och möjligheter tillaktiviteter i omrĂ„det ska redovisas. Programmet Ă€r ett skriftligt dokument som innehĂ„ller bĂ„debilder och illustrationer för att förtydliga olika förhĂ„llanden och förslag.I examensarbetet har ett dokument för ett planprogram arbetats fram.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sÀtt att förÀndra den fysiska boendemiljön för att frÀmja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att kÀnna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder pÄ att en mer hemlik och familjÀr miljö, arrangemang av rum och föremÄl sÄ att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och fÀrgkontraster frÀmjar aktivitetsutförandet.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

Ett branschanpassat affÀrssystem Àr avsett för organisationer verksamma inom samma bransch. Syftet med denna typ av affÀrssystem Àr att ge högre passform Àn standardiserade affÀrssystem och vara billigare Àn skrÀddarsydda affÀrssystem. Det rÄder dock brist pÄ kunskap om hur dessa ska utvecklas. Genom vÄr litteraturstudie presenteras en kravinsamlingsmodell med utgÄngspunkt i Requirements Engineering som ska ge stöd för utvecklare vid insamling av krav för branschanpassade affÀrssystem. Utöver det identifierades ett flertal aktiviteter relaterade till modellen.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i svenska. UtifrÄn insamlat empiriskt material avsÄgs att besvara tre valda frÄgestÀllningar som behandlar lÀrandemiljön, pedagogernas resonemang kring sprÄkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. NÀr barnen gÄr till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lÀr och utvecklas i en social kontext dÀr sprÄket Àr ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lÀrande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod anvÀndes intervjuer och observationer. Studien bygger pÄ sju intervjuer och tjugotre observationer.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten.Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att undersöka vad orsaken kan vara att de Ă€ldre eleverna tar avstĂ„nd eller slutar pĂ„ fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrĂ„gas. Önskan var att fĂ„ belysa de Ă€ldre eleverna pĂ„ fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkĂ€ter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r bĂ„de kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att fĂ„ tilltrĂ€de till bĂ„de eleverna och fritidspedagogernas perspektiv.VĂ„ra resultat analyserades med hjĂ€lp av tvĂ„ teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjĂ€lp av tidigare forskning. Resultatet visar att de Ă€ldre eleverna tycker det Ă€r trĂ„kigt pĂ„ fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras Ă„lder och mognad.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om en organisatorisk förÀndring pÄ ett sjukhus. Genom att göra en fallstudie vid Akademiska sjukhuset har vi kunnat undersöka hur mÄl och förvÀntningar pÄ verksamheten pÄverkar bÄde sjukhusets och enskilda avdelningars arbete. Vi har genom en kvalitativ studie undersökt hur dessa krav hanterats samt hur man valt att förÀndra och lÀgga upp verksamheten för att uppfylla dem. Som utgÄngspunkt för vÄr analys har vi haft en teoretisk referensram som utgÄr frÄn mÄlstyrning och pÄ vilket sÀtt det Àr tÀnkt att en sÄdan fungerar, samt kritik mot den metoden att styra och motivera en organisation. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn tankar om processorientering som ett sÀtt att organisera en verksamhet för att hantera ett övergripande mÄl och förfina en kedja av aktiviteter.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ inblick i pedagogers reflekterande kring estetiska uttrycksformer. Som frÄgestÀllningar har vi haft: Vad inkluderar pedagogen i begreppet estetiska uttrycksformer? Hur arbetar pedagoger med estetiska uttrycksformer? Vad vill pedagogerna uppnÄ för lÀrande hos barnen med anvÀndandet av estetiska uttrycksformer? VÄr ambition har varit att synliggöra förskollÀrares olika sÀtt att se pÄ anvÀndandet av estetiska uttrycksformer i förskolan. Till detta har vi valt en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnder semistrukturerad intervju för att samla in material. Genom intervjuer med sex förskollÀrare försökte vi synliggöra deras tankar och reflektioner kring arbetet med estetiska uttrycksformer i förskola.Resultatet visar att det finns olika sÀtt att se pÄ estetiska uttrycksformer och dess anvÀndning i förskolan.

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av mĂ„len med den fördjupade översiktsplanen var att stĂ€rka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar och prĂ€glat utav mĂ„ngfald. Hallonbergsplan Ă€r ett ?busstorg? belĂ€get i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanlĂ€ggning. MĂ„let med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus pĂ„ platsens fysiska miljö och vilka förutsĂ€ttningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mĂ„l med den fördjupade översiktsplanen.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers lÀsvanor och attityder till skönlitteratur. I min studie, som riktar in sig pÄ elever i Ärskurs 9, vill jag ta reda pÄ pojkars och flickors lÀsvanor och attityder och se om det framkommer nÄgra skillnader dem emellan. Jag vill fÄ reda pÄ hur mycket eleverna lÀser och hur mycket tid som Àgnas Ät lÀsning i jÀmförelse med andra aktiviteter. Jag tog del av tidigare forskning inom omrÄdet och genomförde sedan en enkÀtundersökning pÄ en skola i en svensk storstad. Min undersökning visar att det Àr stor skillnad pÄ hur mycket eleverna lÀser.