Sök:

Sökresultat:

3644 Uppsatser om Sprćklärande situationer - Sida 66 av 243

Etiska aspekter i samband med förskrivning av Fysisk aktivitet pÄ recept

Introduktion: I det hÀlsofrÀmjande arbetet, som Àr en del av distriktssköterskansspecialistkompetens, Àr rÄdgivning en grundlÀggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i sitt hÀlsofrÀmjande arbete behöver stÀlla frÄgor om levnadsvanor i större utstrÀckning Àn vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skÀl till att inte ta upp dessa frÄgor med en patient. Om frÄgorna inte kÀnns relevanta finns det en risk att de upplevs som krÀnkande, vilket i förlÀngningen skulle kunna leda till skuldbelÀggning och obehag och dÀrigenom skapa ytterligare ohÀlsa. Fysisk aktivitet pÄ Recept (FaR) Àr enmetod som innebÀr att patienten fÄr ett recept förskrivet pÄ individuellt anpassad fysisk aktivitet.

Samma eller likartad verksamhet : ordalydelsens nya skatterÀttsliga tolkning

År 1991 förĂ€ndrades lĂ€get för Sveriges fĂ„mansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmĂ„nligare beskattning pĂ„ utdelning och kapitalvinst för fĂ„mansföretagsĂ€gare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes Ă€ven de sĂ„ kallade 3:12-reglerna för att förhindra fĂ„mansföretagsĂ€gare, med kvalificerade aktier, frĂ„n att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsĂ€ttningarna för nĂ€r en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fĂ„mansföretag bland annat kvalificerade om Ă€garen eller nĂ„gon nĂ€rstĂ„ende, under de senaste fem Ă„ren, varit verksam i ett annat fĂ„mansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfĂ€llen förĂ€ndrats genom Ă„ren och tvĂ„ av de mer vĂ€sentliga förĂ€ndringarna genomfördes Ă„r 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

Bemötande i förskolan : möten som formar

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger pÄ en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer pÄ tre stora avdelningar. Forskningsansatsen Àr kvalitativ. Datainsamlingen har Àven genomförts med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare. Undersökningen visar pÄ en viss skillnad i hur förskollÀrarna bemöter barnet olika beroende pÄ vilket kön barnet har.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

BegrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter : I vilka situationer kan det anses affÀrsmÀssigt motiverat att göra ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter?

Sedan den 1 januari 2009 begrÀnsas avdragsrÀtten för rÀnteutgifter vid internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap. Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering med rÀnteupplÀgg. För att bestÀmmelserna inte skall trÀffa affÀrsmÀssigt bedriven verksamhet medges undantag frÄn begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter om rÀnteintÀkten beskattas med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till inkomsten hör hemma eller om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Om undantag medges beviljas det företag som betalar rÀnta avdrag för rÀnteutgifterna.Författarna anser att utformningen av den undantagsregel som medger avdrag för rÀnteutgifter om sÄvÀl förvÀrvet som skulden som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade Àr tÀmligen vag. Uppsatsen syftar dÀrför till att utreda i vilka situationer ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter frÄn ett företag som ingÄr i samma intressegemenskap kan anses affÀrsmÀssigt motiverat för att undantag frÄn lagstiftningen om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnteutgifter skall medges.I uppsatsen klargörs att det vid ett internt förvÀrv av delÀgarrÀtter skall ligga sunda företagsekonomiska och affÀrsmÀssiga övervÀganden - utöver eventuella skatteeffekter - bakom den interna skulden och det interna förvÀrvet.

Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska

Arbetet som ambulanssjuksköterska Àr ett komplext arbete som stÀller krav pÄ bÄde en bred kunskapsbas inom flera olika omrÄden och en förmÄga att kunna agera i akuta och pÄfrestande situationer. Det finns idag forskning över hur specialistsjuksköterskor inom andra specialiteter upplever att arbeta som nyutbildad men det saknas forskning om hur nyutbildade ambulanssjuksköterskor upplever sitt arbete. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som nyutexaminerad specialistutbildad sjuksköterska. I studien deltog Ätta specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som valdes ut genom ett ÀndamÄlsenligt urval. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Barn utan sprÄk? : En kvalitativ studie om pedagogers sprÄkutvecklande arbete i förskolan och hur det synliggörs

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att stödja barns andrasprÄksutveckling pÄ en förskola. Mina frÄgestÀllningar var: Hur sÀger pedagogerna att de planerar för ett sprÄkutvecklande arbete med flersprÄkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begrÀnsningar till sprÄkutveckling i verksamheten? Hur arbetar pedagogerna med barn som Ànnu inte har uppnÄtt jÀmförbar nivÄ i svenska som sina ensprÄkigt svenska kamrater?Jag genomförde tvÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ den aktuella avdelningen samt Ätta observationer i sprÄkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, höglÀsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under tvÄ dagar.

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Metoder för att förebygga peroperativ hypotermi

Hypotermi under anestesi Àr för anestesisjuksköterskor ett vÀlbekant problem som kan ge komplikationer och obehag för patienten. Aktiva omvÄrdnadsÄtgÀrder krÀvs för att förebygga hypotermin. VarmluftstÀcke Àr idag den vanligaste metoden för att vÀrma peroperativt, men Àr i vissa situationer otillrÀcklig för att förebygga hypotermi. Syftet med föreliggande studie var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende alternativa metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos vuxna patienter kontra varmluftstÀcke. Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio kvantitativa artiklar.

NÄgot stort, runt och varmt : En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikation

Titel NÄgot stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikationEngelsk titel A terribly funny essey ? about social class, humor and communicationFörfattare Emma Aronsson och Nina LagerstedtHandledare Eva LundbergExaminator Tanya ElderTermin VÄrterminen 2012Kurskod 2MK300Universitet Linnéuniversitetet i VÀxjö, institutionen för samhÀllsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskapIntroduktion Vitsen med humor Àr inte bara att skÀmta och roa utan det Àr ocksÄ ett sÀtt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhÄllanden, till exempel vÄra förÀldrars och vÄrt eget yrke, utbildning och inkomst kan pÄverka den enskilde individen i hur den tÀnker och handlar. Eftersom humor Àr kommunikation sÄ borde en persons sociala tillhörighet pÄverka vad en person har för humor.Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet Àr roligt och varför? PÄ vilket sÀtt spelar social tillhörighet roll nÀr det kommer till vad kvinnor tycker Àr roligt och inte? I vilka sammanhang och pÄ vilka sÀtt anvÀnder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer?Teori Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus.Metod Genom fokusgrupper dÀr deltagarna fick diskutera kring nyckelfrÄgor och videoklipp som vi valde ut pÄ förhand.

"Att lÀsa Àr vÀl lÀsning" : En studie om lÀs och skrivinlÀrning i Ärskurs 2 och 3

Syftet med studien Àr att synliggöra hur lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 2 och 3. Mer ingÄende studerades vad som sker i klassrummet och hur lÀrarna undervisar i lÀs- och skrivundervisning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ videoobservationer. Videoobservationerna som ledde fram till resultatet var strukturerade, och resultatet kategoriserades i olika teman.Det som framkommer i resultatet Àr att lÀrarna inte anvÀnder sig av endast en arbetsmetod sÄsom LÀsning pÄ talets grund ? LTG ? och Wittingmetoden.

Försvarets roll i brottmÄlsprocessen ? En rÀttssÀkerhetsfrÄga?

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JÀtmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att fÄ en ökad förstÄelse av interaktionen ombord pÄ en spÄrvagn. FrÄgestÀllningar:Hur interagerar mÀnniskor ombord pÄ en spÄrvagn?Hur kan mina observerade data sÀttas i samband med den inlÀsta teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund anvÀnde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angÄende interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av tvÄ undersökningar som behandlade resande över lag men dÀr vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->