Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Bakgrund: Det finns olika konstellationer av samarbete kring specifika uppgifter för att uppnÄ nÄgon form av definierat mÄl. I imaginÀra samarbeten skiljer sig samarbetsprocesserna frÄn mer formaliserade samarbetsformer. ImaginÀra organisationer anvÀnder varandras resurser och unika kunskaper i samarbetet, för att uppnÄ ett gemensamt mÄl. Inom forskningsbyn Ideon finns ett nÀtverk av aktörer som samarbetar för att utveckla idéer frÄn Lunds Universitet till fÀrdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka beskriva samarbetet ? hur det ser ut, och förklara anledningen till samarbetet mellan aktörerna inom forskningsbyn Ideon som arbetar med företagsutveckling.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal dÀr lÀrare, elev och förÀldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lÀrande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav pÄ skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhÄllande till de kursmÄl man arbetat mot och förslag pÄ hur elevens fortsatta lÀrande ska ske.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att undersöka hur historielÀrare som undervisar i grundskolans senare Är anvÀnder sig av bilderna som finns i elevernas lÀroböcker. Syftet Àr Àven dels att undersöka vilka bildgenrer som finns i lÀroböckerna och dels varit att se pÄ hur bild och text samspelar med varandra. Jag upplevde under min egen skoltid att bilder snabbt blÀddras förbi okommenterade. Kunde detta bero pÄ lÀrares okunskap om bilder eller var bilder bara dekorativa? I denna undersökning presenteras teorier som exempelvis bildens roll i skolan, semiotik, bild som kvarleva, hur bilder vÀljs till lÀromedel och att bilder uppfattas olika beroende pÄ vilken social och kulturell kontext vi kommer frÄn. En kvalitativ undersökningsmetod blev vald till denna undersökning.

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Studien utgÄr frÄn nÄgra pedagoger som gÄtt utbildning i ICDP-VÀgledande samspel, ett empatibaserat program som sÀtter fokus pÄ en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lÀrare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhÄllningssÀtt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP.Studien baseras pÄ observationer och pÄ samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger pÄ pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingÄr Àven skrivuppgifter frÄn kursdeltagare dÀr de delger vad ICDP-kursen givit dem.Analysmetoden i studien Àr fÀltanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förstÄelsen av beteenden och hÀndelser.

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att analysera tvÄsprÄkighet med fokus pÄ andrasprÄk, modersmÄl och interaktion. Vi ville ocksÄ undersöka hur dessa effekter pÄverkar elevens utveckling och kommunikation i klassrummet. Dagens skola har blivit en kulturell mötesplats för bÄde elever och lÀrare dÀr flersprÄkigheten utvecklas. Interaktion i skolan Àr en viktig faktor för att alla elever ska kÀnna en gemenskap i klassrummet. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av forskning om tvÄsprÄkighet undersöka hur tvÄsprÄkighet pÄverkar elevernas kunskapsutveckling.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande Ă€r avgörande för flyktingarnas hĂ€lsa. De har rĂ€tt till hĂ€lsoundersökning, akut sjukvĂ„rd samt sjukvĂ„rd som inte kan vĂ€nta. Kulturella skillnader innebĂ€r utmaningar för vĂ„rden och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som pĂ„verkar mötet med flyktingar pĂ„ hĂ€lsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

I Sverige upptÀcks varje Är cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 Ärs Älder. Den tredje vanligaste mottagaren av vÄrd i Sverige Àr barn, vilket innebÀr att förÀldrar till ett barn med cancer pÄverkas negativt i vad gÀller förvÀrvsarbete, ekonomi och livskvalitet. FörÀldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, dÄ förÀldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvÄrdnaden av barnet, Àr det relevant att belysa förÀldrars upplevelser för att förstÄ vilka behov som finns.

Denna studie behandlar Àmnet forskningsanvÀndning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring Àmnet.De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr vilka strategier för forskningsanvÀndning som kan urskiljas samt hur det kan pÄverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrÄn begrÀnsningar i frÄga om tid och relevans för Àmnet.De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjÀnsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltsÄ inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrÄn de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gÀller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhÀllsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession anvÀnts. I studien har Àven en genomgÄng av tidigare forskning pÄ omrÄdet genomförts och dess slutsatser har Àven anvÀnts i analysdelen.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.