Den svenska skolan har under historiens gÄng haft olika syn pÄ bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förÀndringen i skolan 2012 Àndrade man det svenska betygsystemet och betygsÀttningen började införas redan i Ärskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i Ärskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig pÄ den sociokulturella teorin, dÀr kommunikation och elevens bakgrund stÄr i fokus. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att studeras:1.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

PÄ grund av att patienter med demenssjukdom Àr mycket sÄrbara och blir beroende av andra för att mÄ bra Àr det speciellt viktigt att formulera en vÄrdfilosofi inom demensvÄrd. En personcentrerad vÄrdfilosofi för demensvÄrd har utvecklats av flera forskare inom vÄrdvetenskap. Syftet Àr att bekrÀfta patienten genom att vara nÀrvarande i mötet och genom att lyssna till och försöka tolka vad patienten berÀttar om sin situation. NÀr patienten ges frihet och möjlighet att vÀlja och bestÀmma över sin situation kan han/hon bÀttre bevara sin sjÀlvkÀnsla och uppleva ett vÀlbefinnande. Tidigare forskning visar att ledarskap har en avgörande betydelse för vÄrdutveckling.

Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Vi har i vÄrt uppsatsarbete valt att studera de fackligt engagerade arbetsplatsombudens vardag ur ett pedagogiskt perspektiv. DÄ vÄr frÄgestÀllning Àr av explorativ art ansÄg vi att en kvalitativ ansats var att föredra. Vi har genomfört ett antal semistrukturerade intervjuer med dels utbildningsansvariga vid tvÄ regionalavdelningar samt ett antal arbetsplatsombud. Vid genomförandet av intervjuerna Äkte vi ut pÄ arbetsplatserna för att underlÀtta för ombuden. Vi hade gjort en intervjuguide som vi skickade till de ombud som ville förbereda sig.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Objekt för undersökningen Àr en nyplantering av bok pÄ en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som Àr de viktigaste ÀdlalövtrÀden för den biologiska mÄngfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbestÄndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strÀvan mot en högre andel Àdellövskog pÄ debreddgrader som ingÄr i dessa trÀdslags naturliga utbredningsomrÄden. PÄ sÄsÀtt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rÀtt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och skogsbruk somkunskapsomrÄde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av skogsbruk, dÀr ekonomi Àr den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för skogsbruksmetoder som gynnar ÀvennaturvÄrds- och sociala vÀrden. Detta Àr en tendens som nu börjar fÄgenomslag sÄvÀl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-Ärig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrÄn de uppstÀllda mÄlen med fokus pÄde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnÀra?metoder.I analysen av studiens resultat görs jÀmförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillvÀxtprognoser för bok.

I denna studie fördjupar jag mig i ÀmnesomrÄdet dramapedagogik. Med utgÄngspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förstÄelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnÄ detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgÄtt frÄn de didaktiska frÄgorna vad, varför och hur. Dramapedagogik Àr ett ÀmnesomrÄde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv pÄ olika sidor av personlighets-, förstÄelse- och kunskapsutveckling.

Vi avser beskriva och analysera nuvarande projektstyrningsmetod i ett fallföretag samt vidare diskutera möjligheterna att arbeta med en flerdimensionell nyckeltalsmodell pÄ projektnivÄ. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning bestÄende av ett antal personliga intervjuer med medarbetare inom de studerade referensföretagen och fallföretaget samt Àven en telefonintervju. Teorin bygger pÄ en kortfattad sammanstÀllning av allmÀnt accepterad projektstyrningsteori samt en genomgÄng av teorin kring Balanced Scorecard. Teoretisk fokus har lagts vid moment som kan anses specifikt tillÀmpbara för vÄrt aktuella problem och för vÄr vidare empiriska studie. De observationer vi gjort har sammanstÀllts till tre separata delar, dÀr vi beskriver fallföretaget connectBlue, de undersökta referensföretagen samt ett konsultföretag.

Kan ambitionen att hÄlla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det Àr sÄ vilka faktorer kan tÀnkas sÀtta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med mÀnniskor krÀver förmÄgan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstÄ den andre. NÀr ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstÄr det maktstrukturer som pÄverkar hur sprÄk och tankar fÀrgar av sig pÄ olika kunskapsomrÄden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

National Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject to learn.The purpose of this study was to examine how teachers experience, plan and implement their teaching field of mathematics in the preparatory class. The focus is on two perspectives; an intercultural perspective and a social perspective. The newly arrived pupils in the preparatory class come from different parts of the world which leads to an intercultural classroom being formed. The aim of the social perspective is understand how students integrate into the social in the classroom.I use qualitative methods through interviews.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lÀrare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som pÄverkar och formar lÀrarrollen nÀr det gÀller individualisering. Vi har som mÄl att, i vÄrt kommande yrke som lÀrare, kunna frÀmja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, dÀrför har vi valt att belysa individualisering ur ett lÀrarperspektiv.Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lÀrare som arbetar i skolÄr ett till nio, pÄ en grundskola pÄ en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framtrÀtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten frÄn undersökningen har vi analyserat och jÀmfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vÄr studie Àr att lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att lÀraren skapar tillfÀllen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och pÄ sÄ sÀtt ta reda pÄ vilket sÀtt eleverna bÀst lÀr sig pÄ. UtifrÄn detta kan lÀraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

Syftet för denna studie har varit att ÄskÄdliggöra ett antal lÀrares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsÀttet, mÀnniskors uppfattningar av olika företeelser, dÀr insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lÀrare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. LÀrarna i denna studie uppfattade att det inte fanns nÄgra större oklarheter kring upplÀgget inför ett utvecklingssamtal dÀr studieplanen sÄgs som en vÀsentlig del att grunda samtalet pÄ. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt utvecklingssamtal upplevdes som otillrÀcklig till största del pÄ grund av mÀngden elever att hantera per lÀrare.

I denna uppsats behandlas hur diskussionen inom en forskningscirkel kan öka kunskapen om sprÄkutvecklande arbetssÀtt hos pedagoger pÄ en vuxenutbildning. Inom forskningscirkelns ram har pedagogerna studerat sin undervisning utifrÄn ett aktionsforskningsperspektiv. Pedagogerna har gjort förÀndrande aktioner i sin undervisning, observerat dem och beskrivit dem pÄ forskningscirkelns möten.PÄ mötena har aktionerna analyserats med en av cirkelledaren utarbetad diskussionsmall. Denna mall bestÄr av fyra frÄgor som medför att alla deltagare i turordning kommer med reflektioner och analys pÄ det beskrivna, innan en mer öppen diskussion kan ta vid.Mötena har spelats in med ljud och bild och dessa har sedan analyserats och transkriberats. I analysen anvÀnds begreppet utvecklande moment för det som sker i diskussionen.