Hur kan pedagogisk dokumentation synliggöra yrkeskompetens i frisörutbildningen?
Om reflektionens betydelse för att följa sin egen kunskapsutveckling
I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid. Exempel på medial framställning som varit nedvärderande eller på annat sätt ojämnställd var mer vanligt under 1990-talet än i de senaste årens rapportering. Fler kvinnor än män skrev sexistiska artiklar och under första delen av 1990-talet var det nästan uteslutande kvinnor som rapporterade från mästerskapen för att sedan nästan helt ge plats åt de manliga reportrarna under 2000-talet. Anledningen till att det var svårare att hitta exempel på nedvärderande framställning under 2000-talet kan vara att det skett en generell jämställdhetsutveckling på sportredaktionerna. Aftonbladet och Expressen har blivit bättre på att mer sakligt beskriva damfotbollen, men så sent som 2011 har det gått att finna exempel på nedvärderande beskrivningar av de kvinnliga fotbollsspelarna. Den finns fortfarande en utmaning för sportredaktionerna i att gestalta kvinnliga fotbollsspelare utan att marginalisera dem.