Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

I lÀroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att lÀrare ska uppmÀrksamma och vidta ÄtgÀrder för att förebygga och motverka all form av krÀnkande behandling. KrÀnkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lÀrare har svÄrigheter att upptÀcka och ingripa nÀr sÄdana handlingar sker. Tidigare forskning framhÄller svÄrigheten för betraktaren att avgöra om en handling Àr krÀnkande och att det ofta sker i det dolda. UtifrÄn egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lÀrares tid Àgnas Ät krÀnkande handlingar och dÄ lÀrares uppdrag bÄde handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lÀrares uppfattningar om krÀnkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare Är. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

This essay presents and discusses a study that was performed in a multicultural school, where the teachers, since August 2004, have obtained internal training in how to work with language development. The objective with this essay is to investigate how the connection between language development and the development of knowledge can be understood and apprehended by teachers working in this school, and furthermore, to show how a language developing way of work can be accomplished in the teachers daily work.Moreover, I have studied which objectives and strategies, the three language developers in charge of the training of the teachers, have concerning this work, furthermore I have looked into if these objectives and strategies differ from what the teachers understand and practically perform.Pauline Gibbons book, StÀrk sprÄket, stÀrk lÀrandet (2006), has become a base for this school?s work when it comes to language development. Gibbons presents theories and practical exercises which have their origin from Vygotskij, Halliday and Cummins. Their theories have also become my theoretical base in this study.I have made qualitative interviews with four teachers working in this school, and with one of the language developers.

Under 1990-talet skedde stora samhÀllsförÀndringar inom bÄde ekonomiska och politiska omrÄden. Skolan förÀndrades frÄn en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mÄl- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och pÄ gymnasiet. Det uppkom en politisk förestÀllning om att det förÀnderliga samhÀllet och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsÀttningar pÄ arbetsmarknaden, vilket i sin tur stÀller nya krav pÄ kunskaper och utbildning. Begreppet livslÄngt lÀrande kom dÀrigenom att framstÀllas som lösningen pÄ hur medborgarna ska klara dessa förÀndringar.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn pÄ barns lÀrande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. SjÀlvklart Àr arbetet en begrÀnsad studie dÄ den utförs pÄ en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lÀrande. Vi gick in i detta arbete med frÄgorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lÀrande i förskolan? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll i barns lÀrande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lÀrande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? FrÄgor som vi hoppades fÄ svar pÄ via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanstÀllning av tidigare forskning dÀr fokuset lÄg pÄ det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans lÀroplan. Det sociokulturella kan ses utifrÄn det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Syftet med denna undersökning Àr att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling Àr utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som anvÀnds bestÄr av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgÄtt frÄn den hermeneutiska traditionsförmedlingen dÀr undersökningen gÄr ut pÄ att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar Àr av stort vÀrde för elevernas sjÀlvbild. FörvÀntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgÄngspunkt kan göra att eleverna fÄr svÄrare att uppnÄ mÄlen. Positiva omdömen gÀllande elevernas förmÄgor och en fokusering pÄ elevens starka sidor Àr betydelsefullt eftersom eleven dÄ fÄr tillgÄng till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna Àr skrivna pÄ olika sÀtt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet bestÄr av en fÀrdig mall, indelat med rubrikerna nulÀge, utvecklingsmÄl, insats och ansvar.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

Studier och forskningsrapporter visar att svenska elever har bristande matematikkunskaper. Antalet elever som inte nÄr den grundlÀggande kunskapsnivÄn i matematikÀmnet har ökat. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning lÀrare har av varför vissa elever tappar motivation och lusten att lÀra matematik och vilka faktorer som pÄverkar elevers studieresultat i matematikÀmnet. Förhoppningarna med denna studie Àr att fÄ en djupförstÄelse av nÄgra lÀrares uppfattning av vissa specifika fenomen och hur dessa uppfattningar kan analyseras i förhÄllande till aktuell forskning och litteratur inom detta omrÄde.Studien innehÄller tvÄ delar, en bakgrund och en empirisk studie. I bakgrunden presenteras tidigare forskning som kopplas ihop med litteraturens teorier angÄende inlÀrningsteorier, lÀrandeprocesser och matematik samt matematiksvÄrigheter.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallÀrares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lÀrare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lÀrare som arbetar i trÀningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet dÀrefter har Ätta teman tagits fram som stÀmts av och analyserats mot studiens syfte.Resultatet visar att lÀrare inom trÀningsskolan fortfarande efter fyra Ärs arbete med att skriva omdömen fortfarande kÀnner osÀkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrÄgas samt gemensamma mallar att skriva utifrÄn.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera elever och lÀrares sprÄkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolÄr fyra. Fokus Àr riktat mot anvÀndningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lÀrare anvÀnder sig av. Grunden i vÄr teori Àr det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn att utveckling sker genom social kommunikation med andra mÀnniskor. Det Àr miljön, kommunikationen och sammanhanget som Àr i centrum. Metoden Àr av kvalitativ struktur som bestÄr av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av tvÄ observatörer, riktar sig mot lÀrare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

DÄ skolans styrdokument gör gÀllande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras pÄ olika sÀtt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lÀrande. OmrÄdet avgrÀnsades till att omfatta sociala medier som en digital lÀrresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan anvÀndas som en resurs för lÀrande. Syftet Àr ocksÄ att mer specifikt att beskriva hur detta kan anvÀndas som en resurs för lÀrande i svenskÀmnet. Följande frÄgestÀllningar formulerades:-          Vilka möjligheter till lÀrande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen?-          PÄ vilka sÀtt kan sociala medier anvÀndas i svenskundervisningen för att stimulera lÀrande?Metoden som anvÀnts för att svara pÄ syftet Àr en allmÀn litteraturstudie.

Metan Àr en vÀxthuseffektpÄverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfÀren ingÄr den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lÀrare stÄr att elever ska göras medvetna kring de processer som pÄverkar deras miljö. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fördjupa vÄra Àmneskunskaper i och kring de processer som pÄverkar vÄr miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett Àmne som Àr högst aktuellt.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda Uppsalaelevernas tillgÄng till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur vÀl integrerade skolbiblioteken Àr i undervisningsverksamheten. FrÄgestÀllningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lÀrare samarbetar pÄ Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i lÀsförmÄgeuppgifterna i de nationella Àmnesproven i svenska i Äk 3 och Äk 5.Aktuell biblioteksforskning i sÄvÀl Sverige som Nordamerika lÀgger tonvikt vid att samarbete mellan lÀrare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, sÀrskilt vad gÀller Literacy, det vill sÀga det vidgade lÀsbegreppet som omfattar lÀsförstÄelse och kunskaper om hur man anvÀnder information. Data har inhÀmtats med hjÀlp av en enkÀt som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. EnkÀten omfattar flera frÄgor med fritextsvar och de fylliga svaren frÄn informanterna har analyserats kvalitativt.

Syfte: Studien avser att undersöka om och hur elever anvĂ€nder sig av kunskaper frĂ„n genetikundervisningen i en situation dĂ€r bedömningen fokuserar anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap. Även vilka möjligheter till bedömning med varierat syfte, som framtrĂ€der i undervisningen, studeras. PĂ„ vilket sĂ€tt kan bedömning tĂ€nkas stödja elevers kunskapsutveckling mot anvĂ€ndning av naturvetenskap som medborgarkunskap?Teori: I bakgrunden beskrivs vad naturvetenskap som medborgarkunskap kan innebĂ€ra och hur det motiverar NO-undervisning för alla elever i grundskolan. Sambandet mellan kunskaper om naturvetenskap som Ă€mne och tillĂ€mpningen av kunskaperna utreds.