Denna C-uppsats i sociologi handlar om busschaufförer som kör åt trafikföretag som har tidsbegränsade avtal. Trafikföretagen får dessa avtal genom upphandlingar. Det innebär att busschaufförernas anställningsförhållanden är ganska osäkra. När avtalstiden går ut är det stor risk för att de blir uppsagda. Därför är syftet att undersöka om denna osäkerhet påverkar busschaufförerna och deras psykosociala arbetsmiljö.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolresa.

Ansvar för det egna pensionssparande. Trots att denna förändring trätt i kraft för ett antal år sedan verkar intresset för denna fråga svagt bland gemene man.Uppsatsens syfte var att undersöka kvinnors och mäns attityder till det individuella pensionssparandet. Vilka är de sociala faktorerna som påverkar attityder till pensionssparande och vilka faktorer påverkar den enskildes individuella pensionsval. Mot bakgrund av detta genomfördes en attityd studie på uppdrag av Folksam. För att ta reda på vilka attityder som finns bland pensionssparare.

Problem/Bakgrund: Fler och fler människor väljer att skriva så kallade bloggar på nätet, vilket är ett slags offentliga dagböcker där man skriver om privata och personliga saker potentiellt tillgängligt för hela världen. Hur kommer det sig och vad innebär det för våra föreställningar om vad som är privat och vad som är offentligt?Syftet med uppsatsen är för det första att undersöka vad den allmänne bloggaren skriver om. Efter ett undersökningsschema har 150 svenska vardagslivsbloggar analyserats vad gäller innehåll, språk, information om bloggaren, samt kommentarer och möjlig tänkt läsare. Utifrån begreppen privat/offentlig, social narcissism, kommunikation och andra undersökningar av bloggar har jag sedan försökt analysera varför man publicerar sina personliga tankar och vardagliga trivialiteter på nätet.

Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas.Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte.För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M.

En förutsättning för att kunna förhindra att terrorattacker utförs är kunskap om de bakomliggande motiven och drivkrafterna. Om vi känner till de bakomliggande motiven och drivkrafterna finns det möjlighet att kunna påverka dessa faktorer och därigenom minska risken för nya terrorattacker. I den här studien undersöker jag omcollective action frames och rational choice teorin var för sig eller tillsammans kan förklara orsakerna till terrorism. Fram till idag har den strategiska modellen varit den mest använda teorin för att förklara orsaker till terrorism. Modellen utgår från rational choice teorin men har avgränsats till att enbart hantera politiska faktorer, vilket har kritiserats.Kritikerna menar att människors känslor har en betydelse för deras handlingar.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

Denna d-uppsats syfte är att förklara varför det existerar en kvinnorabatt gällande påföljder för vissa typer av våldsbrott. Enligt den tidigare gjorda forskning, tenderas kvinnor att särbehandlas när påföljden skall delas ut. Detta beror delvis på att de i högre grad uppfyller vissa förlåtande parametrar såsom minskad risk för återfall, oftare vårdnad om barnen samt minskad skada vid våldshandlingar vilket i sin tur leder till annan bedömning och lindrigare påföljder. En annan förklaringsmodell till denna divergens är olika könsrollsteorier som proklamerar att synen på vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt ligger bakom denna åtskillnad i påföljder. Tre stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med en åklagare, domare och advokat för att få tre skilda synpunkter på samma fenomen.

I det senmoderna samhället är det allt vanligare att människor skiljer sig. Det är något som är märkbart i vår närmaste omgivning, bland bekanta och vänner. Många sociologer talar om samhällsförändringar i det senmoderna samhället där dom nämner skilsmässor som en effekt av dem. Därför har vi valt att undersöka vilka omständigheter som ligger bakom och bidrar till att skilsmässor ständigt ökar i dag.Utgångspunkten för vår uppsats är vårt intresse för att förstå de ökade skilsmässorna. Vårt intresse ligger inte i första hand på effekterna av skilsmässor som till exempel på barn, ekonomiska eller emotionella konsekvenser, eftersom dessa inte ligger inom ramen för vårt arbete.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ?Barnens Rätt I Samhället? får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling.

Varför ökar antalet besök på folkbiblioteken medan antalet lån minskar? Syftet med den här undersökningen är att studera vad besökarna gör på Luleå folkbiblioteks huvudbibliotek och hur de betraktar sitt bibliotek. Frågeställningarna är: ? Vad gör besökarna på biblioteket förutom att låna böcker, tidningar och AV-medier? ? Hur betraktar besökarna på Luleå folkbibliotek sitt bibliotek? ? Vilka är det som besöker biblioteket? ? Hur är miljön på biblioteket och vilken inverkan har den på biblioteksbesökarna? ? Är biblioteket också en plats som lockar till sig andra besökare än de som söker det som förknippas med biblioteksverksamhet? För att kunna besvara frågeställningarna har en observationsundersökning och en enkätundersökning gjorts. I analysen har några begrepp från Bourdieu använts.

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning.Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

I denna uppsats studeras två fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-årsperioden haft väldigt olika utveckling vad gäller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen används Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fält, habitus och agent samt Webers teorier kring tjänstemän och byråkrati. Frågeställningarna är "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de båda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".