Syfte med detta arbete är att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med människormed intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskildservice. Denna yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, ärkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.Personalomsättningen är stor och lönen är låg.Vår fråga är huruvida kraven på yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt yrke.Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge iledande positioner inom handikappomsorgen.Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vårslutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till ensjälvständig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat yrke ser vi strävan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandäremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt yrke..

Syftet med undersökningen är att på uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen då de upplevt en negativ förändring i stämningen, vilket kan ha påverkat medlemmarnas välmående i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra människor med avsikt att uträtta något väsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svårt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och målinriktning, är paraplyorganisationer vilka är uppdelade strukturmässigt på så sätt att de består av flertalet underorganisationer. Därför är det av intresse att studera hur en sådan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund är en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Ett av problemet i vardagen kan vara att vi människor har alldeles för många måsten i våra liv. Dessa är ofta skapade av individen själv. En upplevelse av rådande harmoni mellan arbete och fritid är ofta svår att finna. Det kan vara yttre omständigheter som råder över situationen likaväl som att inre motivation saknas, av ett eller flera skäl. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fritid, hälsa och arbete hänger ihop med den enskilda individens vardag men även hur det påverkar arbetsprestation och arbetstillfredställelse.

This essay focuses on the construction of so called "computer game addiction" or "computer game abuse" in the Swedish press during 2000-2006. During this period computer game addiction went from an obscure phenomenon to a legit reason for the involuntary commitment of a fourteen-year-old.The study's theory is based on several social constructionist ideas. Kitsuse and Spector's theories about constructing social problems as claims-making activities are used for understanding the actions of the individual and groups involved. Hewitt and Hall's article about quasi-theory is used to explain the construction of explainations for the new social phenomenon. Blumer's five-stage model is used for categorizing the construction of the new social problem.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhället. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Denna uppsats fokuserar på arbetstrivsel i människobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i Skåne, med de speciella förhållanden som dessa innebär. Råmaterialet i dessa organisationer utgörs av människor ofta i behov av hjälp och stöd. Tidigare forskning visar på att arbetstrivsel är ett fenomen som har stor betydelse för både individ, grupp och samhälle. Det finns därför en stor vinst i att försöka sätta sig in i de aspekter som bidrar till att stärka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. Därmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln på en psykisk påfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Denna magisteruppsats i sociologi är en litteraturstudie om fenomenet nätpoker. Studier inom ämnet har granskats och analyserats utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet med studien är att skapa en djupare sociologisk förståelse för fenomenet nätpoker och dess konsekvenser genom att kartlägga och analysera den svenska forskningen inom ämnesområdet. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån lyder enligt följande; Hur kan man förstå utbredandet av fenomenet nätpoker?, Går det ? utifrån min definition av klassbegreppet ? att anlägga ett klassperspektiv på nätpokerspelarna och kan en person förändra sin livsstil med hjälp av nätpoker?, Är vissa grupper i samhället överrepresenterade bland nätpokerspelarna och hur kan detta i så fall förstås? samt På vilket sätt kan nätpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhälsan påverkas av nätpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nätpokerns utbreddhet till stor del beror på dess tillgänglighet, via Internet.

Earlier the regional social insurance office was exposed to critisism because of bad administration and a lack of providing public service. Among other things the regional social insurance office was attacked because of long investigation hours and indinstinct working methods and was blamed for not being able to solve the unhealth in the society. This lead to the reformation of the previous regional social insurance office into a government authority agency on the first of Januari, 2005. Extensive organizational changes were made so that regional social insurance office could handle the demands and become a uniform public administration. I have made a qualitative study where the purpose was to se how the changes affected the public administrators and I focused on their participation and willingness to change.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Political consumption is a manner of impinging politically that has become more frequent lately. Adolescents seem to be attracted by the idea of expressing oneself politically through ones wallet. The purpose of this analysis is to elucidate this essay?s participants? manner of expressing political consumption and analyze how they discuss motives against and for political consumption with a sociological perspective. To accomplish this, this essay will aim to answer the following questions: In what manner do the participants express their political consumption and what are their motives for and against political consumption?  In order to answer the essay?s purpose and questions, two focus group interviews have been made.

Målsättningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populärkulturella framställningar. Studiens fokus ligger på att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den är sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen är gjord på 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med år 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestått i att besvara frågorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förändras innehållet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.