Det finns ett behov av en kostnads- och nyttoanalys för att vÀrdera nyttor som uppstÄr med anvÀndarcentrerad utveckling. Genom en litteraturstudie har viktiga egenskaper hos en nyttovÀrderingsmodell, som kan anvÀndas vid vÀrdering av system som utvecklats med anvÀndarcentrerade metoder, identifierats. Modellen ska leda till lÀttolkade resultat, passa alla typer av verksamheter, visa koppling mellan förÀndring och nytta, hantera bÄde kvalitativa och kvantitativa nyttor, hantera tidsaspekter av nyttan och förverkliga den potentiella nyttan. I uppsatsen diskuteras dock frÀmst huruvida PENG- och 5-modellen uppfyller dessa egenskaper. PENG-modellen uppvisar vissa brister med avseenden pÄ ovanstÄende egenskaper, medan 5-modellen uppfyller alla krav och kan dÀrför rekommenderas vid nyttovÀrdering av anvÀndarcentrerad utveckling.

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Metod:Vi har anvÀnt oss av bÄde primÀra och sekundÀra kÀllor för att skapa en grund till vÄr uppsats. Vi valde att anvÀnda oss av tvÄ former av primÀra kÀllor: intervjuer och enkÀter. Vi lÀmnade ut 46 enkÀter och gjorde dÀrefter 3 intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse av vÄra problemstÀllningar. Denna empiri kompletteras av utvald lÀmplig teori och mynnar dÀrefter ut i en analys och slutligen ett resultat. Slutsatser:De slutsatser som framkommit i denna uppsats Àr att Oktogonens existens ses som vÀldigt positiv bland de anstÀllda pÄ Handelsbanken.

Detta arbete undersöker huruvida sÀttet information i spel presenteras pÄ, kan pÄverka en individs inlÀrning. Undersökningen fokuserar pÄ tvÄ olika teorier inom inlÀrning, den ena Àr behaviorismen och den andra Àr lÀrandet som en social process eller sociokultur som den ocksÄ kan kallas. TvÄ versioner av ett spel har skapats dÀr respektive lÀrandeteori har anvÀnts. Undersökningen har dÀrefter gjorts pÄ tvÄ urvalsgrupper som fÄtt spela igenom spelen för att sedan svara pÄ kunskapsfrÄgor. Resultatet frÄn de tvÄ urvalsgrupperna var spridda, dÀr den yngre mÄlgruppen gynnades mer av ett behavioristiskt lÀrande, medan den Àldre gruppen gynnades mer av det sociokulturella.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Syftet med studien var att fÄ information om anhörigas upplevelse av vÄrden pÄ en av fem geriatriska avdelningar i Uppsala lÀn 2008. Studien undersökte upplevelsen av tillgÀng­lighet, delaktig­het, information och bemötande. En jÀmförelse gjordes för att se om skill­nader fanns mel­lan den studerade avdelningen (grupp 1, n=39) och de tidigare studerade geriatriska avdelning­arna (grupp 2, n=162). METOD Studien Àr deskriptiv och jÀmförande med kvantitativ metod och analysen utfördes med deskriptiv statistik. Antal anhöriga som deltog var 39 av 50 tillfrÄgade (n=78 %).

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.

InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet Àr att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att fÄ förstÄelse för hur tidigare suzukielever ser pÄ sin tid som suzukielev. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela nÀr de kom upp i tonÄren. Det Àr deras berÀttelser som Àr studiens empiri. Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige pÄ 1970-talet. MÄnga hade dÄ en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK Àr en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, frÄn det att damlaget startar sin verksamhet, fram till Är 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens vÀrld.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Csikszentmihalyis teorier kring optimala upplevelser, eller flow-upplevelser, kan appliceras pÄ praktisk speldesign. I arbetet kombineras Csikszentmihalyis definition av begreppet flow med Jenova Chens riktlinjer för flow-uppmuntrande design i singleplayerspel för att ge underlag för framtagandet av ett brÀdspel i vilket applicerbarheten hos deras teorier och riktlinjer pÄ multiplayerspel undersökts. För att teorierna och riktlinjerna effektivt skulle kunna undersökas utvecklades det tre olika versioner av brÀdspelet som alla innehÄller olika element som, enligt Csikszentmihaly och Chen, bör alstra flow. Ett flertal spelgrupper fick spela dessa tre versioner och via enkÀtundersökningar och intervjuer förmedla hur de upplevde de olika versionerna, bÄde som individuella produkter och i jÀmförelse med varandra. De data som erhÄlldes frÄn dessa undersökningar indikerade pÄ att nivÄn av kontroll spelaren har över sin spelsituation spelar en vÀldigt avgörande roll i hur han eller hon upplever spelaktiviteten i sin helhet..

2001 startade den nya lÀrarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gÀrna kunde stÀnga lÀrarhögskolorna och satsa pÄ universiteten istÀllet. Den nya lÀrarutbildningen har fÄtt mycket kritik, bÄde av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur skolledare stÀller sig till anstÀllningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lÀrarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkÀter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 anvÀndes i sjÀlva studien.

Syftet med uppsatsen Àr att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en traditionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmÀrksamheten dels mot hur strukturering och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i observationerna utgör inramning och anvÀndning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÀr en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna. Datamaterialet har i huvudsak samlats in med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frÄgestÀllningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten frÄn ackulturationsprocessen bidra och anvÀndas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor anvÀndning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de kÀnner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt Àr de medvetna om hur motivationen, Äsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.