Genom att spela in Lars Janssons lÄtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson lÄtar Àr oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation Àr det viktigt för pianisten att upprÀtthÄlla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktÀristiska kÀnnetecken.

Andelen lantbruk med inriktning pÄ stora betesdjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa djur bör de metoder som anvÀnds ses över. Det hÀr arbetet Àr gjort i ett försök att utreda om hÀsten kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och hÀst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar djur pÄ ett sÀkert sÀtt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrÄn södra Sverige och gÄrdsbesöken genomfördes i SkÄne.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och ge en förstÄelse för förhÄllandet mellan gymnasieelevers inflytande och lÀrande inom engelskaundervisningen. Genom enkÀtundersökning har elever som lÀser Engelska A, -B, och -C pÄ gymnasienivÄ tillfrÄgats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, lÀromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lÀrande pÄverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer nÄgot allmÀnt rÄdande förhÄllande mellan elevers inflytande och lÀrande, dÄ elevernas lÀrande generellt pÄverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. LÀrarnas teoretiska utgÄngspunkter, det vill sÀga den teori om lÀrande som lÀraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. DÄ vi i vÄra resultat kan uttyda en viss tendens i att lÀrarna vÀxlar teoretisk utgÄngspunkt i olika situationer, kan det vara sÄ att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..

Studier av kvinnliga relationer har tidigare prÀglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. FrÄn ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgÄs i mindre grupper och samtalar mer Àn mÀn om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var sÄledes att studera samtalets betydelse för kvinnors sÀtt att formera vÀnskapsrelationer och hur det pÄverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes Ätta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och anvÀndningen av den pÄ fritidshemmet.En kvalitativ metod med en induktiv ansats har anvÀnts i studien. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet frÄn intervjuerna kategoriserades utifrÄn olika uppfattningar.Eleverna anvÀnde datorn pÄ fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna pÄ musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lÀra sig saker, hitta information snabbt och förstÄ bÀttre genom att kolla pÄ Youtube.Fritidspedagogerna berÀttade att de anvÀnder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt fÄ tillgÄng till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlÀtta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande..

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstĂ„nd som kan leda till en negativ inverkan pĂ„ relationen mellan patient och vĂ„rdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick frĂ„n ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus pĂ„ erfarenheter kring lidande utifrĂ„n Erikssons (2001) omvĂ„rdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt dĂ€r bĂ„de kvalitativa och kvantitativa studier anvĂ€ndes för att fĂ„ en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus pĂ„ bemötande av vĂ„rdpersonal. Analysen grundades pĂ„ nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vĂ„rdpersonal, att inte passa in eller bli tagen pĂ„ allvar, stöd vĂ„rdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som mĂ€nniska. Resultatet uppvisade att mĂ„nga patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vĂ„rdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vĂ„rdrelation mellan patient och vĂ„rdpersonal skapas. Det skulle dĂ€rför kunna vara av betydelse att vĂ„rdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor mellan 15-24 Är och det Àr cirka en % av vÀrldens befolkning som drabbas varje Är. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvÄrdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förstÄelse. Detta kan resultera i att flickorna kÀnner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjÀlpa dem att tillfriskna.

I have through qualitative interviews and analysis of previous research in the area searched answers to what tablets are used for in preschools and the reason why they are used in this way. In addition, it examines the similarities and differences there are in how teachers and children describe the use of the tool in preschool. The study is also looking for answers on whether and how the plates are used to develop children's scientific knowledge. There are six teachers and 14 children's statement that forms the basis for the analysis. The results indicate that tablets are used for two purposes.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). HjÀlp mig att vÀxa ? en studie av förskollÀrares upplevelser och arbetssÀtt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.

Musik anvÀnds ofta för att presentera och förstÀrka narrativet i bÄde film och spel. Det innebÀr till exempel att den fÄr publiken eller spelaren att kÀnna vissa kÀnslor, att den presenterar underliggande narrativa element eller markerar specifika rörelser i bilden. Syftet med den hÀr rapporten Àr att jÀmföra spelmusik och filmmusik ur ett narrativt perspektiv. I denna jÀmförande studie intervjuas Ätta testpersoner som fÄr spela en spelsekvens och titta pÄ en kort film tagna frÄn spelet The Elder Scroll V: Skyrim (2011), bÄda med musik speciellt skriven för undersökningen. Det som sedan utvÀrderas Àr om testpersonerna upplever nÄgra skillnader i det musikaliska narrativet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de gjorde det.

Barns vardag Àr fylld av matematik, men de behöver hjÀlp för att bli medvetna om och hur man pratar omkring olika matematiska begrepp. DÀr har vuxna en betydande roll. Syftet med undersökning Àr att försöka fÄ en bild av hur pedagoger, barn och förÀldrar uppfattar matematiken i sÀllskapsspelen och hur pedagoger och förÀldrar synliggör matematiken i spelen för barnen.Intervjuer har gjorts med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Det har ocksÄ gjorts intervjuer med barn som gÄr i dessa verksamheter och deras förÀldrar. För att se vad som görs i praktiken har pedagoger och barn observerats nÀr de spelar sÀllskapsspel.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.