Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkÀtundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Upplever fritidspersonalen nÄgot behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrÄgar specialpedagogiskt stöd? Metoden Àr kvantitativ och baseras pÄ enkÀter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet Àr de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare Àr en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallÀrare respektive fritidspersonal frÄn varje skolenhet i kommunen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan pÄverka lÀrandet för andra Àmnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfÀlle per klass, och intervjuer har dÀrefter genomförts med klasslÀrarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv Àr att tolka, förstÄ och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnÄtts under arbetets gÄng.

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning pÄverkar deras motivation och lÀrande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-Äriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjÀlp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de fÄr av sina lÀrare. De förstod inte alltid vad lÀrarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Huvudsyftet med studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka skolpersonalens Äsikter och erfarenheter kring arbetet med att upptÀcka, hjÀlpa och stödja barn i grundskolan (F-9) som lever med alkoholmissbrukande förÀldrar. Vi vill Àven ta del av skolpersonalens tankar kring specialpedagogens roll i detta arbete. Vidare vill vi ta reda pÄ hur det förebyggande arbetet i skolan, angÄende missbruk, kan se ut utifrÄn skolpersonalens kunskaper och erfarenheter. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn som vÀxer upp med alkoholmissbrukande förÀldrar. Dessutom beskrivs teorier som belyser det samband som finns mellan barnets sociala miljö och barnets fortsatta utveckling.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Syfte: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ kunskap om och i sĂ„ fall hur nĂ„gra vuxnas livsvĂ€rldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fĂ„tt nĂ„gon gĂ„ng under deras skolgĂ„ng. Med ut-gĂ„ngspunkt i vilka erfarenheter de bĂ€r med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska Ă„tgĂ€rderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstĂ„ deltagarnas livsberĂ€ttelser utifrĂ„n ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvĂ€rldsansats har valts för att förstĂ„ de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvĂ€rldar idag. LivsvĂ€rldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstĂ„ mĂ€nniskors vara-i-vĂ€rlden (Berndtsson, 2001). Studien bygger pĂ„ fyra halvstrukturerade livsvĂ€rldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre mĂ€n och en kvinna, som nĂ„gon gĂ„ng fĂ„tt specialpedagogiskt stöd under sin skolgĂ„ng. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, dĂ€r förförs-tĂ„elsen samt en vĂ€xling mellan delarna och helheten Ă€r centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet Ă€r av olikartad karaktĂ€r, vilka Ă€r indelade i fyra teman; Utsatt/StĂ€mplad, Sviken, Kluven och Befrielse.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.