Sammanfattning/Abstract Lina Lennström och Jessica Liljedahl Ahlbeck Den interaktiva tavlan pÄ förskolan -ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan The interactive board at the preschool ? Special Educational perspectives Preschool teachers thoughts regarding the interactive whiteboard VÄr studie syftar till att ta reda hur pedagogers tankar Àr kring arbetet med den interaktiva tavlan. FrÄgestÀllningarna som vi stÀller oss rör syftet med att ha en interaktiv tavla redan frÄn förskolan och hur pedagogerna ser pÄ möjligheter och hinder med tavlan och hur pedagogerna ser pÄ tavlans möjligheter att bidra till lustfyllt lÀrande. Vi har Àven frÄgat hur utbildning kring tavlans funktioner pÄverkar pedagogerna och hur pedagogerna ser pÄ digitala medier i framtiden pÄ förskolan. Den forskningsansats som vi anvÀnt i studien Àr kvalitativ.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och anvÀnds alltmer som lÀrverktyg i undervisningen, sÄ Àven i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebÀr att allt fler lÀrare arbetar utifrÄn variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, dÀr den gemensamma faktorn Àr att eleverna lÀr sig lÀsa och skriva genom att skriva pÄ datorer eller pekplattor. Genom anvÀndandet av dator eller pekplatta sÄ möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg anvÀnds som generella verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen.Syftet med denna studie var att studera om och i sÄ fall hur datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen stödjer elever som Àr i eller riskerar att hamna i lÀs- och skrivsvÄrigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar pÄ det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikation och samspelet mellan ut- och inlÀrning som upphov till det individuella lÀrandet.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som bygger pÄ intervjuer av sju specialpedagoger/speciallÀrare kring deras erfarenheter och Äsikter angÄende datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer pÄ att datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen har en positiv inverkan pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter vilket Àven bekrÀftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgÄngen En viktig faktor för att arbetssÀttet ska bli framgÄngsrikt Àr lÀrarens kompetens kring lÀs- och skrivutveckling samt förmÄga att strukturera och individualisera undervisningen utifrÄn var enskild elevs behov..

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssÀtt som specialpedagoger anvÀnder i arbetet med elever i matematiksvÄrigheter eller kombinationsproblemet matematik- lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallÀrare/pedagoger i tvÄ olika kommuner kring följande omrÄden: kartlÀggning, arbetssÀtt, kompensatoriska hjÀlpmedel och fortbildning ? aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jÀmförde jag med aktuell forskning inom detta omrÄde. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen. Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lÀgger stor vikt vid att kartlÀgga sina elever, de anser att tidig kartlÀggning Àr viktig.

Syftet med examensarbetet Àr att söka kunskap kring vilka möjligheter och hindergrundskollÀrare erfar vid samverkan och inkluderad undervisning, mellangrundsÀrskolan och grundskolan, pÄ skol-, grupp- och individnivÄ. Vidare Àr avsiktenatt undersöka grundskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd för att samverkanoch inkludering ska möjliggöras och utvecklas.I denna rapport presenteras resultatet frÄn en kvalitativ fenomenologiskflermetodsundersökning, bestÄende av datainsamling i tre steg; litteraturstudier,enkÀtfrÄgor via g-mail som kompletterats med en fokusgruppsintervju, med lÀraresom har erfarenhet av att undervisa grundsÀrskoleelever i grundskolan. Deninsamlade datan frÄn enkÀtstudien sorterades och kategoriserades i Googlesdataprogram, likt en matris. Svaren i enkÀten kompletterades sedan genom enfokusgruppsintervju, för att öka förstÄelsen, förtydliga empirin och stÀrkatillförlitligheten. Resultaten i empirin har sedan stÀllts mot litteraturstudiet, skolansstyrdokument, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och den sociokulturella teorin.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av sÀrskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv gÄr att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd? Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier. Symbolisk interaktionism Àr en teori som anvÀndas för att se hur en mÀnniska formas i samspel med andra och hur mÀnniskans identitet pÄverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjÀlper till att förstÄ hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som anvÀnds Àr det relationella perspektivet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

The aim of the study was from preschool teachers perspective to describe, analyz and understand how teachers in preschool works with children in special needs in image and drama. I have done eights interviews with preschool teachers. From a theoretical base, i use the Nilholms perspectives. I have also Antonovsky and Vygotskijs perspectives. The resultat showed that the majority of preschool teachers have see that image and drama has a great significance over childrens learning in preschool..

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frÄgestÀllningar:? I vilka situationer tar förskollÀrare kontakt nÀr de behöver hjÀlp i verksamheten?? Vad förvÀntar de sig att specialpedagogen ska hjÀlpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollÀrare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, förskollÀrarna och specialpedagogen, ska ses utifrÄn ett öppet system. MÀnskligt handlande liksom mÀnskliga problem uppstÄr i samspel med andra.

Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig frÀmst till barn i koncentrationssvÄrigheter i Äldrarna 3 till 5Är. Barnboken syftar till att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och identitetsutveckling samt att skapa förstÄelse och igenkÀnning hos barn i behov av sÀrskilt stöd. BerÀttelsen i vÄr barnbok handlar om fyra karaktÀrer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvÄrigheter, dÀr var och en av egenskaperna framstÀlls som nÄgot positivt och som har ett vÀrde i sig.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare pÄ en högskola Àr speciellt dÄ avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt Àr begrÀnsat i bÄde tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer dÀr tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick Ät till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervÀgande del vara vad som enligt Luthans (1988) Àr ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare Àn ett karriÀrinriktat ledarskap..