Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Mitt examensarbete handlar om hur verksamma pedagoger uppfattar elever med dyslexi och hur de ser pÄ dessa elevers lÀrande. I min bakgrund framgÄr dyslexins historik, skillnaden mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter, orsaker till problemet samt pedagogiska perspektiv. För att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dyslektiska elever har jag genomfört tre intervjuer pÄ tre olika skolor. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer för att kunna beskriva och analysera pedagogernas synsÀtt. Till min hjÀlp har jag utformat olika frÄgestÀllningar som komponerats utifrÄn mina forskningsfrÄgor: Vilka specialpedagogiska perspektiv finns representerade i pedagogernas synsÀtt och vilka konsekvenser för elevernas lÀrande har de olika perspektiven? Vilka svÄrigheter och möjligheter beskriver pedagogerna? Hur kan pedagogerna relatera till lÀroplanen och en eventuell handlingsplan? Resultatet frÄn intervjuerna visar att samtliga pedagoger ser elever med svÄrigheter istÀllet för elever i svÄrigheter, samt att de försöker se problematiken som lÀs- och skrivsvÄrigheter istÀllet för dyslexi.

The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion.

Syftet med följande arbete Àr att granska hur lÀrare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift Àr att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella mÄlen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla vÀxt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krÀvs en allmÀn specialpedagogisk kompetens hos alla lÀrare för att kunna fÄ en skola för alla. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen sÄg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förvÀntades av eleven efter en placering i liten grupp.

BakgrundI studiens bakgrund beskrivs och förklaras begreppet inkludering, dess olika innebörd i förskolan och i allmÀnhet. Specialpedagogik som forsknings och pedagogiskt Àmne belyses utifrÄn flera perspektiv. Olika sÀtt att vÀrdera och tolka normalitetsbegrepp tas upp. Det förs ocksÄ resonemang kring pedagogiska och specialpedagogiska metoder samt stödet som anvÀnds i förskoleverksamheten.SyfteSyftet med underökningen Àr att studera hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring arbetet pÄ resursavdelningen med barn i Äldern 1- 5 Är.MetodI denna studie anvÀnds en kvalitativ forskningsansats, nÀmligen fenomenografi, med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som verktyg. Urvalet bestÄr av fyra förskollÀrare och tvÄ barnskötare, pÄ tvÄ olika förskolor med resursavdelning i en vÀstsvensk kommun.ResultatStudien visar att förskolepersonal pÄ resursavdelningar arbetar medvetet med inkludering.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att fÄ specialpedagogiska insatser och pÄ vilket/vilka sÀtt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i Ären 4 ? 6, efter halvstrukturerade frÄgor. Resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig sjÀlva som medvetna inom omrÄdet om elevers stress.