Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) LÀrares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förÀndrade yrkesroll har av mÄnga utbildningsanordnare tolkats innebÀra en förskjutning mot en rÄdgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlÀtta för elever i svÄrigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlÀgga nÄgra lÀrares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som anvÀnts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund dÀr Àven begreppet praktisk teori spelar roll.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

The society?s view of pupils with needs of special support in nine-year school has changed over time in Sweden. The teachers? views of the pupils have had an influence of how the special education process is designed. The aim with my paper is to make a comparative study of how special education teachers in rural schools and schools in Stockholm have designed their work with pupils with needs of special support.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med studien Àr att utforska och utveckla kunskap om vilka beskrivningar av dyslexi som diagnos professionella med specialpedagogisk kompetens ger, samt deras upplevda erfarenheter av att utreda dyslexi.Metoden för insamling av data har varit intervjuer av specialpedagoger verksamma i tvÄ kommuner. Materialet har sedan analyserats och sorterats tematiskt.Resultatet av studien Àr att dyslexiutredningar utförs pÄ olika sÀtt i olika kommuner beroende pÄ hur man valt att organisera det och olika organisationsformer kan fungera bra. Deltagarna i studien anvÀnder LOGOS som en bas nÀr de utreder dyslexi och deras erfarenhet Àr att det Àr en bra grund att utgÄ ifrÄn. Utöver det anvÀnds intervjuer och observationer som utredningsmetod. Deltagarna anser inte att det viktigaste med utredningen Àr om eleven uppfyller kriterierna för dyslexi eller inte.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka förskollÀrares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nÀmns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhÄllande till metoderna pedagoger kan vÀlja belyses Àven i tidigare forskning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och 12 barn i grupp om fyra, nÄgonstans i Mellansverige.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

AbstractMy study is about working memory and working memory abilities for children with concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur lÀrare i förskoleklass arbetar med sprÄkutveckling med ett sÀrskilt fokus pÄ sprÄklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergÄngarna till och frÄn förskoleklass avseende sprÄkutveckling samt sprÄklig och fonologisk medvetenhet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observerat lÀrare i förskoleklass. Resultatet visar att lÀrarnas arbete med sprÄklig och fonologisk medvetenhet sker under sÀrskilda arbetspass medan arbetet med sprÄkutveckling och sprÄklig medvetenhet genomförs dels under sÀrskilda arbetspass men att det Àven integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen Àgnas Ät fri lek.