Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tÀnker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom frÄn en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till pÄverkan av klassrummet under sin egen skolgÄng. Syftet med denna studie Àr att se hur nÄgra klasslÀrare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och fÄr pÄverka. Vi kommer Àven att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrÄgor och lÀrarna vi intervjuat kommer frÄn olika delar i Sverige och undervisar pÄ lÄgstadiet. Resultatet visar pÄ att eleverna inte har sÄ stort inflytande, men att lÀrarna ÀndÄ har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lÀrarna har lÀshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lÀrarna kan pÄverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrÀmjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att fÄ svar pÄ denna frÄga intervjuades Ätta lÀrare i Ärskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan pÄverka elevers motivation. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Studien visar att lÀrarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor pÄverkan pÄ elevernas motivation och lust att lÀra. I intervjuerna framhöll alla lÀrare att den fysiska miljön pÄverkar eleverna pÄ ett eller annat sÀtt. Flera av lÀrarna betonade vikten av att eleverna trivs och kÀnner sig vÀlkomna i klassrummet.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlÀgga hur fem NO-lÀrare beskriver att de anvÀnder text i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder lÀrarna text i sin undervisning? Vilka lÀsförstÄelsestrategier undervisar lÀrarna om? Hur samverkar lÀrarna med specialpedagog kring elever med lÀssvÄrigheter? Vilket stöd efterfrÄgar lÀrarna för att utveckla sin undervisning? Teori: DÄ denna studie behandlar lÀsförstÄelse och undervisning, i vilken lÀraren har en aktiv roll och anvÀnder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgÄngpunkt.Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lÀrare verksamma pÄ högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrÄn en intervjuguide som tog sin utgÄngspunkt i undersökningens syfte och frÄgestÀllningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades.Resultat: Resultatet visar att samtliga lÀrare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspÀckade och en utmaning för eleverna att ta till sig.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid tvÄ olika grundskolor arbetade utifrÄn ett interkulturellt perspektiv samt Àven undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi anvÀnde oss av i vÄr uppsats var ett interkulturellt perspektiv. UtifrÄn det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, sprÄk, mÄngkultur och identitet. Metoderna som anvÀndes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas frÀmst genom att pedagogerna uppmÀrksammar och arbetar med elevernas sprÄk och kulturer.

ABSTRAKT McCormick, Emma & Nilsson, Sofie (2009). Specialpedagogens roll i samtal mellan hem och skola (The Special Needs Teacher in Conversations Between Home and School). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vad specialpedagogen har för roll dÄ hon eller han deltar i samtal mellan hem och skola. Vi vill bland annat undersöka vilka förvÀntningar som finns pÄ specialpedagogen i samtalen, hur man förbereder sig inför dessa samtal och om specialpedagogen kÀnner sig rustad för rollen som kvalificerad samtalspartner. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat tre specialpedagoger, tre pedagoger och tre vÄrdnadshavare.

SAMMANDRAGSyftet med studien Àr att skapa kunskap om hur en lÀrare i ett interkulturellt klassrum synliggör flersprÄkiga elever, ger dem utrymme, taltid och tillgodoser deras behov för vidare sprÄkutveckling. I fallstudien har det genomförts intervjuer med en lÀrare och tvÄ rektorer verksamma pÄ en mellanstor skola i en mellanstor kommun, dÀr lÀraren Àven har observerats i sitt arbete. Av resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr införstÄdda med betydelsen av att synliggöra, skapa utrymme för och ge taltid till de flersprÄkiga eleverna. Det framgÄr av resultatet att informanterna Àr vÀl införstÄdda med miljöns betydelse för vidare sprÄkutveckling och att skolan anvÀnder varierade metoder och strategier för att bidra till fortsatt sprÄkutveckling. Resultatet visar ocksÄ att skolan har en positiv instÀllning gentemot flersprÄkiga elever och att man arbetar aktivt för att skapa en miljö som verkar sprÄkstimulerande.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Information technology (IT) have for several decades been used in university education. An increasing number of classrooms today are built around a concept which uses IT in collaboration with the room itself. However, little is known about the experience of university teachers when working in such classrooms. This study examines the views and opinions of teachers at a Swedish university regarding using and interacting with these classrooms. Furthermore, we identify possible underlying factors that influence these views.