VÄrt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har lÀst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi stÀllde oss frÄgan om det Àr relevant idag..

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ och fÄ insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser pÄ lÀrande och utveckling. Vi ville ocksÄ lyfta fram hur elever i behov av stöd fÄr ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger pÄ hur de upplever och ser pÄ sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö Àr avgörande för elevers lÀrande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och nÀrmiljöer.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka interaktionen mellan lÀrare och elever i flersprÄkiga klassrum. En grundskolelÀrares boksamtal i tvÄ klasser med flersprÄkiga elever observerades och spelades in vid tvÄ tillfÀllen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus pÄ vilka pedagogiska arbetssÀtt lÀraren anvÀnder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka sprÄkutvecklande. Mer precist studeras lÀrarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara sprÄkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras ocksÄ i vilken utstrÀckning lÀraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmÄl i diskussionerna.

In 1990 the education training program for teachers working with children with special needs was changed. One major difference in the new program compared with the former one is that the specialized teacher is now mainly supposed to supervise teachers instead of teaching pupils who have learning difficulties. The aim of this qualitative interview study has been to find out what the specialized teachers think about there education, and how this could influence children with cognitive disabilities in special schools. I have interviewed six teachers who specialized in teaching pupils with cognitive disabilities. Three of them where educated prior to 1990 and the others were educated after 1990.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelÀrares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrÄgor för att uppnÄ syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lÀrare riktade mot tidigare Är. FrÄgorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet bestÄr av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrÄn vÄra forskningsfrÄgor.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information.

VÄrt syfte med arbetet var att studera hur man som lÀrare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans vÀrdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie dÀr ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus pÄ hur personer och samhÀllen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick frÄn vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stÀmde överens med den vÀrdegrund skolan ska förhÄlla sig till. För att ta reda pÄ vilka böcker som anvÀndes i klassrum idag, sÄ att studien skulle vara aktuell, tillfrÄgades ett flertal lÀrare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgÄng till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under Äret tillsammans med barnen.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Syftet Àr att undersöka personalens erfarenheter av arbetssÀtt och metoder i förskolan för att möta flersprÄkiga barn i förskolan.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att undersöka vad lÀrare förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta med och hur dessa förvÀntningar stÀller sig i relation till de kompetenser som specialpedagogen har enligt examensförordningen.Teori: Det Àr en statistisk studie som bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ och en öppen frÄga. Studien Àr en tolkande forskning dÀr intresse finns att hitta mönster i pedagogernas förvÀntningar och sedan stÀlla dem i relation till specialpedagogens gÀllande examensförordning, specialpedagogikens och specialundervisningens historia och specialpedagogiska perspektiv. Den har dÀrför en delvis hermeneutisk karaktÀr. Metod: Som datainsamlingsmetod har enkÀter anvÀnts. EnkÀterna lÀmnades ut till fem grundskolor, 54 enkÀter lÀmnades ut och 43 enkÀter kom in.

En intervjustudie dÀr specialpedagog och elever intervjuats med mÄlet att fÄ till stÄnd en förbÀttring och en förÀndring av specialundervisningen. En genomgÄng av litteratur och debattartiklar visar att vi idag pÄ min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna Àgde rum pÄ skolan med först specialpedagog och sedan tvÄ elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte Àr nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna frÄn skolverket och pojkarna kÀnner sig marginaliserade.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrÄn specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av specialpedagoger. Den empiriska studien bestÄr av inspelningar av fem intervjuer med specialpedagoger om handledning/konsultation och tvÄ samtal som leds av specialpedagoger. Det övergripande syftet Àr att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt pÄ omrÄdet redovisas. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer och samtal mellan specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.