StÀmning, relationer och miljöer skiljer sig frÄn klassrum till klassrum. VÄrt gemensamma intresse och vÄr strÀvan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vÄr studie. Syftet med studien Àr att lyfta fram vad som kÀnnetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kÀnnetecknar ett bra ledarskap samt hur lÀraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra nÄgra pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien Àr uppbyggd pÄ intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrÄn deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar pÄ att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning upplever svÄrigheter med övergÄngar frÄn exempelvis skola till arbete. Men Àven att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvÀgledare skulle kunna underlÀtta övergÄngsprocessen för dessa elever. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt ifrÄn sex kvalitativa intervjuer. Följande frÄgestÀllningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvÀgledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar pÄ att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvÀgledarna Àr grundad pÄ förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven stÄr i centrum och att dennes behov ska tillgodoses.

Syftet med denna studie var att fÄ en uppfattning hur lÀrare arbetar, med fokus pÄ elevernas psykiska hÀlsa och vÀlmÄende ur ett klassrumsperspektiv. Syftet var ocksÄ att lyfta det viktiga med detta Àmne och fÄ fler nyckelpersoner inom skolan att uppmÀrksamma Àmnet psykisk ohÀlsa. Studien har genomförts med en kvalitativ intervjustudie och tre lÀrare i grundskolans tidigare Är har intervjuats. LÀrarna i studien var eniga om vad som kan frÀmja elevers psykiska vÀlmÄende samt att de gav olika beskrivningar hur just de arbetar i sitt klassrum. Viktiga aspekter som klassrumsklimat, skapa en ?vi-kÀnsla? i gruppen, trygghet, empati, uttrycka kÀnslor, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvförtroende, samarbetet med kurator och familjen, Àr nÄgra viktiga resultat som studien visar.

Vi, tvÄ gymnasielÀrare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tÀnkt, hur vi förÀndrat studiemiljön och studiesÀttet pÄ ett datortekniskt program under Ären 2005 till 2008. VÄr ursprungliga tanke var att förbÀttra elevernas möjlighet att studera datortekniska Àmnen. Dessa Àr ofta svÄra att studera dÀrför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gÄ vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska Àmnen och en stor frihet för eleverna att sjÀlva styra sitt sÀtt att arbeta. Vi har ocksÄ Àndrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna pÄ sÄ sÀtt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna stÀllda i grupper.

I den hÀr rapporten beskrivs hur elever mellan Ätta och tolv Är upplever anvÀndningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera anvÀndningen av Internet med hjÀlp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den hÀr rapporten valt att utifrÄn elevernas perspektiv beskriva deras situation. UtifrÄn den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter frÄn utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för anvÀndningen av Internet. Men Àven hur elevernas sjÀlva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tÀnkande och att lÀra sig sortera, för dem, relevant information. Jag har Àven studerat hur lÀrarens roll förÀndras och hur det pÄverkar undervisningskulturen.

AbstractSince 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role.I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective.Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Sjuksköterskors och vÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor i enabortsituation - en litteraturstudieEva-Lena AnderssonJoanna LarssonBakgrund: Abort Àr ett kontroversiellt och laddat Àmne. Kvinnor som söker vÄrdför abort befinner sig i en utsatt och sÄrbar position. Reproduktiv hÀlsa, vilketabort Àr en del av, Àr en viktig rÀtt för kvinnor vÀrlden över som nekas pÄ mÄngahÄll. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sjuksköterskors och övrigvÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor som söker vÄrd förabort. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med innehÄllsanalys sominspirationskÀlla.

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

Syftet med denna studie Àr att belysa och kartlÀgga vilka metoder specialpedagog och pedagoger anvÀnder sig av pÄ en förskola och tre grundskolor i en kommun och pÄ tvÄ olika stadier nÀr de upptÀcker en elev som avviker kunskapsmÀssigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta fÄr för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar pÄ följande frÄgor. Vad Àr det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans tvÄ stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gÀller kunskapsmÀssig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartlÀggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartlÀggning? Vad hÀnder konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartlÀggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvÀrdering av kartlÀggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari bestÄr skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrÄn deras syn pÄ ovannÀmnda frÄgestÀllning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sÀttet att se pÄ elever vilka anses avvika pÄ skolans tvÄ stadier gentemot förskolepedagogens syn pÄ desamma.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad som gÀller angÄende rÀttigheten för sÀrskilt stöd för elever i gymnasieskolan. MÄlet för denna undersökning Àr att belysa omrÄdet omkring alla elever i behov av sÀrskilt stöd med tanke pÄ deras möjligheter att erhÄlla adekvata stödinsatser. Vi ville oocksÄ lÀra oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom omrÄdet. Vi har gjort vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀs- och skrivsvÄrigheter ser ut pÄ individ- och organisationsnivÄ inom skolan. Det innebÀr att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lÀrare i skolan men ocksÄ förÀldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvÄrigheter i hemmet. Syftet Àr ocksÄ att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv LÀstrÀning) och ta reda pÄ hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvÀgagÄngssÀttet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klasslÀraren samt elevens förÀlder för att fÄ en tydligbild av elevens utveckling frÄn starten under hösten i Ärskurs ett till mitten pÄ vÄrterminen iÄrskurs ett. Jag valde Àven att observera eleven vid fyra tillfÀllen dÄ eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda pÄ om det skedde nÄgon förÀndring i elevens lÀs- och skrivinlÀrning.

Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.