Större delen av vÄr skolgÄng tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan pÄverka hur vi trivs och kan Àven pÄverka inlÀrningen pÄ olika sÀtt. Det hÀr arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar inlÀrningen. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ fördjupad kunskap om hur man pÄ bÀsta möjliga sÀtt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlÀrningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda sÄ att de trivs och inspireras till kunskapande.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..

Studiens problemomrĂ„de Ă€r att undersöka vilka traditionella könsmönster som kan uppfattas som framtrĂ€dande i ett klassrum. Studien syftar Ă€ven till att undersöka nĂ„gra elevers uppfattningar om vilka beteenden som rĂ„der i klassrummet beroende pĂ„ kön. Även elevernas uppfattningar kring lĂ€rares bemötande gentemot dem Ă€r ett av studiens syfte. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats och metoden var observationer och intervjuer. Det hĂ€r gjordes för att vi ville jĂ€mföra observationerna med elevernas uppfattningar som framkom under intervjuerna.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vilka faktorer pedagogerna anser Àr möjliga och viktiga att arbeta med för att skapa ett fungerande klassrumsklimat. Studien undersöker Àven varför och för vem klassrumsklimatet skall fungera enligt pedagogerna. Undersökningen har genomförts pÄ grund av vÄra skilda upplevelser av klassrumsklimat under vÄr verksamhetsförlagda tid. Varför Àr det oroligt i ett klassrum medan det inte Àr det i ett annat klassrum? Varför fungerar samarbetet och klassrumsklimatet i vissa klassrum medan det inte gör det i andra klassrum? Detta har vi diskuterat och funderat över vad det kan bero pÄ.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollÀrares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frÄgestÀllningar:? I vilka situationer tar förskollÀrare kontakt nÀr de behöver hjÀlp i verksamheten?? Vad förvÀntar de sig att specialpedagogen ska hjÀlpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollÀrare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, förskollÀrarna och specialpedagogen, ska ses utifrÄn ett öppet system. MÀnskligt handlande liksom mÀnskliga problem uppstÄr i samspel med andra.

Denna studie Àr genomförd för att fÄ insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar Àven vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrÄn Lev Vygotskijs teori om kunskap och sprÄkutveckling analyserat vÄr empiri. Studien tittar ocksÄ pÄ hur turtagningen, vem som fÄr ordet samt hur de fÄr ordet. I analysen av turtagningen anvÀnds Catrin Norrbys modell som utgÄngspunkt.

Under de senaste Ären har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mÀngd klassrum. Under lÀsÄret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgÄng till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsÀtts att pedagoger har den kompetens som krÀvs för att kunna anvÀnda digital teknik i undervisningen. Sedan jag sÄg interaktiva tavlor anvÀndas för första gÄngen 2007 har jag varit nyfiken pÄ vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lÀrare. LÀrarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda pÄ mer om interaktiva tavlor kom dÀrför naturligt.I undersökningen, som bestÄtt av intervjuer med nio pedagoger frÄn förskola till Ärskurs 6, har jag sökt svar pÄ hur pedagoger som anvÀnder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.

Syftet med vÄr studie var att genom observationer och intervjuer undersöka pedagogers och elevers uppfattningar om sin fysiska klassrumsmiljö samt dess pÄverkan. Med begreppet fysisk klassrumsmiljö menar vi hur ett klassrum Àr inrett och möblerat. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur kan pedagoger och elever pÄverka sin egen klassrumsmiljö?? Hur anser pedagoger att eleverna pÄverkas av klassrumsmiljön?? Vad har elever och pedagoger för uppfattningar om sitt klassrum?Vi har observerat 4 olika klassrumsmiljöer pÄ tvÄ olika skolor, en landsortsskola och en stadsskola, och sedan intervjuat 8 elever och 4 pedagoger. Studien visar att pedagoger och elever har möjligheter att pÄverka sin miljö, men det krÀver ett stort engagemang, idérikedom och till viss del ekonomiska förutsÀttningar.

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkÀtundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Upplever fritidspersonalen nÄgot behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrÄgar specialpedagogiskt stöd? Metoden Àr kvantitativ och baseras pÄ enkÀter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet Àr de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare Àr en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallÀrare respektive fritidspersonal frÄn varje skolenhet i kommunen.

Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.