VÄr studie ger en inblick i hur platsannonser frÄn kommunala grundskolor som söker specialpedagog stÀmmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehÄllet i platsannonserna. Syftet Àr att undersöka om vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod Àr dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. VÄrt resultat pekar pÄ att vi Àr anstÀllningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lÀmplighet Àr viktigare Àn vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Denna studie har undersökt hur en grupp elever anvÀnder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lÀrde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar dÀr de kan vara med och bygga upp eller pÄverka innehÄllet. Studien Àr en etnografisk undersökning dÀr jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hÀnsyn till alla teckenvÀrldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvÀrd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker Àr bra respektive dÄligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en kvalitativ intervju med elever i Är 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och tvÄ olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gÀrna ha en plats att sitta avskilt pÄ samt en bekvÀm plats dÀr de kan sitta och exempelvis lÀsa. MÄnga av dem anser att de störs av ljud frÄn andra klassrum och utifrÄn.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Skolan Àr en miljö som elever och lÀrare vistas i timme efter timme, varje dag. VÄr omgivande miljö sÀnder olika budskap och pÄverkar oss bÄde fysiskt och psykiskt.Syftet med vÄr rapport Àr att ta reda pÄ hur klassrumsmiljön pÄverkar elevernas motivation. Vi kommer Àven att belysa om eleverna anser att de fÄr vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever frÄn Är fyra. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi pÄ detta sÀtt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tÀnker.

I detta arbete har vi undersökt lÀrares arbetssituation nÀr det finns utÄtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte Àr att vi vill öka kunskaperna om hur lÀrarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lÀrorikt att gÄ men ocksÄ att skolan Àr en mötesplats dÀr mÀnniskor med mÄnga olika bakgrunder ska fÄ möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta stÀller stora krav pÄ dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som lÀser detta arbete kommer att fÄ en liten insikt i vad som hÀnder i ett klassrum nÀr de sociala faktorerna tar över och blir till problem..

Uppsatsen handlar dels om hur det ser ut i dagens  klassrum och hur lÀrare upplever att de sjÀlva och eleverna pÄverkas av klassrummets fysiska miljö. Dels om hur lÀrares tankar och idéer gÀllande ett idealt klassrum. Syftet med studien var att jÀmföra det nuvarande klassrummet med lÀrares visioner av ett idealt klassrum utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. I arbetet med insamling av data gjordes fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare verksamma pÄ mellanstadiet samt observationer av deras klassrum. Resultatet visade att  klassrummens planlösningar var slÄende lika.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhĂ€lle dĂ€r vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av bĂ„de formell och informell karaktĂ€r och krĂ€ver olika anstrĂ€ngningar av oss. Av de hĂ€r anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder pĂ„ att samtal Ă€r en förutsĂ€ttning för lĂ€rande. Syftet med den hĂ€r studien Ă€r sĂ„ledes att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och dĂ€refter analysera materialet med hjĂ€lp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i Ă„ldrarna 11-12 Ă„r, som ingĂ„r i klassen och deras klasslĂ€rare.

Större delen av vÄr skolgÄng tillbringar vi olika klassrum. En förutsÀttning för att kunna göra en god arbetsinsats krÀver dÄ att man trivs i den miljö som klassrummet Àr anpassat till de elever som finns dÀr. Min fundering innan jag började arbeta med uppsatsen var om skolans och framförallt klassrummets miljö Àr anpassad till eleverna och hur skulle eleverna, om de sjÀlva fick bestÀmma, utforma sitt "drömklassrum".Syftet med detta arbete har varit att ge mig en fördjupad kunskap om skolans fysiska miljö och hur man kan inreda ett klassrum för att skapa ett sÄ bra inlÀrningsmiljö som möjligt. Med fysisk miljö avser jag klassrummets fÀrg, ljus, temperatur, möblering, ljud samt luften i klassrummet. I min litteraturstudie har jag funnit forskning som visar att klassrummets fÀrg, ljus, ljud, möblering, temperatur och luft pÄverkar hur eleverna trivs i klassrummet och det i sin tur pÄverkar deras arbetsinsats.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.