Sökresultat:
1012 Uppsatser om Spatial sampling - Sida 61 av 68
Etnisk boendesegregation i den svenska förorten
I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga
miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara
orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa
människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag.
Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet.
Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska
regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas
till moderna människor.
Public Plays : offentlig arena för aktivitet
This project is a contribution in the debate of sustainable city planning. The conceptual ideas in this project can be used on many places and are here applyed on the center of Nacka, outside of Stockholm. The essay is based on an entry in the competition Europan 9, advertised by Europan in collaboration with the municipality of Nacka. The theme of the competition is ?sustainable city and public space?.
The discussion of the sustainable city is a very wide subject which needs to be narrowed to suite the context of Nacka.
Genusperspektiv på medborgardialog - en fallstudie
Syftet med uppsatsen är att studera och analysera en medborgardialog ur ett
genusperspektiv och undersöka om, och i så fall hur olika genusmönster kommer
fram och fångas upp i dialogen. Detta för att se om och hur medborgardialog är
ett sätt att bedriva jämställdhetsarbete i fysisk planering.
Bakgrunden till uppsatsen är att fysisk planering inte är objektiv och inte
heller kan vara det. Den tidsanda som råder och de uttalade och outtalade
normer som finns i vårt samhälle påverkar planeringens innehåll och riktning.
Planeringen är inte neutral till kön.
Uppsatsen inleds med en genomgång av forskning och litteratur kring
jämställdhetsarbete, genusperspektiv och fysisk planering. För att undersöka
syftet observerades en medborgardialog i Kävlinge kommun.
Somliga går med aningen mindre skor- barnens fotsteg i trafiksamhället syns dem?
Från det att jag började första klass har jag förutom de första två veckorna
fått gå eller cykla själv till skolan. Innan man började fjärde klass fick man
inte cykla, så efter att jag började just fjärde klass cyklade jag dagligen.
Min dagliga resa till skolan gick genom två olika radhus- och villaområden med
lite trafik. Tills jag behövde komma över en riksväg med tung och vältrafikerad
trafik. Här fanns reglerade övergångställen och vid det övergångställe som
ledde till min lågstadieskola stod det alltid skolpoliser.
Röster, blickar och möten : Om berättande och etik i Sara Lidmans Tjärdalen
Sara Lidman?s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel?s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton?s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective.
Utformning av det taktila ledstråket - En studie i kopplingen mellan teori och praktik.
Idag finns det enligt Statistiska Centralbyrån omkring 165 000 personer som är
synnedsatta, varav cirka 23 000 är gravt synnedsatta och blinda. Dock tyder den
demografiska utvecklingen på en kraftigt ökad livslängd och därmed kan dessa
siffror väntas öka, då synnedsättning är en av de funktionsnedsättningar som
blir vanligare och vanligare hos äldre. Genom landats syncentraler tränas
orienteringsnedsatta i hur de skall kunna orientera sig i trafiken med hjälp av
bland annat utformningar i gatumiljön som informationsindikatorer. Teknikkäppen
är ett hjälpmedel för att kunna ta in denna taktila information och identifiera
hinder. Många av de personer som har synnedsättning eller blindhet använder sig
av den information som bildar såkallade ledstråk.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala
belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken
utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa
hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer
att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet
återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets
betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och
kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21
utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att
kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av
belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och
därefter en analys och diskussion av dessa.
Mining for culture : performance arts center Ställberg?s Mine
This degree project summarizes five years of education at the landscape architecture program at the Swedish University of Agriculture Sciences, SLU, Alnarp and the School of architecture at Royal Institute of Technology, KTH, Stockholm. The project has been carried out by Lovisa
Berg and Per Crona in collaboration with DRIFT Scenkonst. This master project is based on the ongoing transformation of a former mining site in Ställberg, Bergslagen situated in central Sweden.
The organization DRIFT is in the process of recreating to former industrial mining site as a green cultural center. Their field of artistic examination concerns existential questions connected to the site. The aim is to offer a place for both performing and experiencing contemporary performing arts in Bergslagen.
Our objective is to contribute to the growth of the performing arts project and to demonstrate in concrete terms how a conversion of a mining area can be completed, while taking into account both its history and its new function.
Visionens betydelse inom den fysiska planeringen - en studie om planeringens förståelse och användning av begreppet vision
Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den
svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen
ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att
va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision
kan tyckas ha blivit trendigt.
Predicting spawning bed erosion and longevity : a case study in tributaries to river Vindelälven, northern Sweden
Timber floating operations in Scandinavia during the 19th and 20th centuries has contributed to severe negative impacts on riverine ecosystems. Increase in water velocity and lack of stream bed heterogeneity as a result of stream channelization lead to increased bed load transport. Since availability and recruitment of new suitable spawning substrate in Scandinavian watercourses is sparse, spawning habitats for salmonids has become a scarce commodity. Lately, increasingly more attention has been given to the recreation and improvement of brown trout (Salmo trutta) spawning habitats in restoration projects. While much of the research on spawning habitat has been focused on evaluation of the influence that the constructed spawning grounds have on fish populations, few studies have been conducted to evaluate the persistence of these constructions over time.
I evaluate erosion of constructed spawning beds as an effect of sediment transport attributable to water discharge.
Täthet som planeringsideal
Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk
planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från
1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras
idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av
1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den
bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning
alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare
struktur gjorde sig återigen gällande.
Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett
måste för att vända pågående trender.
Ekosystemtjänster : En studie av kunskapsläge, hinder och strategier inom kommunal förvaltning
?Ecosystem services are the ecosystems direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being.? In order to reach the generation target and the environmental objectives it is important to increase the awareness of biodiversity and ecosystem services and it?s importance to human welfare and simultaneously highlighting the value of ecosystem services. The value of ecosystem services should be integrated into economic standpoints, political considerations and other decisions in the society. In today?s society there is a problem concerning that the value of ecosystem services are not considered in economic terms, which can result in solutions that are unfavorable for our welfare (Ministry of Environment, 2012).
Utredning av överföringsledning : Förstudie av ledningsdragning för framtida VA-försörjning i Malungsfors
Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier, Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad. Studier från Palmedo et al.
Prioritering av bestånd beaktande spatial aggregering till avverkningstrakter
För att garantera att skogen avverkas på ett uthålligt sätt tar Holmen med hjälp av Heureka PlanWise ca vart tionde år fram en strategisk plan (avverkningsberäkning) för att se hur stora volymer som går att avverka uthålligt. Till grund för avverkningsberäkningen ligger en inventering av skogsinnehavet. Inventeringen syftar till att säkerställa skogens aktuella status. Den avverkningsnivå som tas fram ligger fast fram till dess att nästa inventering genomförs.
Varje år upprättas med hjälp av PlanWise en taktisk plan som tar fram vilka bestånd som ska slutavverkas de kommande 15 åren samt vilka bestånd som ska gallras under de kommande 10 åren. Den taktiska planen är uppdelad i femårsperioder.
Förslag till omvandling av Ljungby järnvägskvarter
När den andra sträckan av Karlshamn - Halmstads järnväg
anlades år 1878 fick Ljungby sin första järnvägsförbindelse.
Järnvägen resulterade i ett uppsving för köpingen, som växte från 300 till 3000
invånare på 20 år.
När den sista etappen av Skåne -Smålands järnväg anlades i slutet av 1800-talet
fick Ljungby ytterligare en järnvägsförbindelse. Nu blev Ljungby en
järnvägsknutpunkt, som staden kom att växa kring och varifrån hundratals
resenärer reste varje dag.
Under 1960-talet lades persontrafiken på de båda sträckorna ner och det enda
som återstod var godstrafiken mellan Ljungby och Värnamo. Rälsen på banan
mellan Karlshamn och Halmstad revs snabbt upp, medan delar av rälsen på Skåne -
Smålands järnväg legat kvar långt in på 2000-talet.
Nedläggningen resulterade i att bangården i centrala delar av staden lämnades
öde och oanvänd. Än idag, 14 år sedan det sista godståget gick på banan, är
området nästintill lika öde och oanvänt. Trots att kommunen har tagit fram
visioner och förslag på hur området skulle kunna utvecklas, så har ingenting
gjorts.
Bangården har tidvis betraktats som en skamfläck i samhället, vilken
stadsplanerna försökte förminska så mycket som möjligt.