Sök:

Sökresultat:

17 Uppsatser om Spasticitet - Sida 1 av 2

Elektrisk stimulerings effekt på post-stroke spasticitet och motorfunktion

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka både spinala vägar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbättring i motorfunktion och Spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) är en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanställning som undersöker effekten av klinisk tillämpning av elektrisk stimulerings modaliteter på post-stroke Spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansättning för att skapa en överblick över kunskapsläget inom elektrisk stimulerings effekt på post-stroke Spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Hur individer med spasticitet upplever behandling med elektrisk stimulering samt hur metoden påverkar rörelseförmåga och funktion : En kvalitativ och kvantitativ studie

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera Spasticitet.

Behandlingsmetoder för patienter som lider av fibromyalgi med fatigue: En litteraturstudie

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera Spasticitet.

Hur effektivt är Sativex som behandling av spasticitet orsakad av Multipel Skleros?

Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun och neurodegenerativ sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och det är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos medelålders och unga vuxna. Ett vanligt symptom är Spasticitet som drabbar runt 60% av alla MS-sjuka. Tillståndet leder till stelhet, smärta, spasmer och nedsatt rörlighet. Spasticitet är svårbehandlat och existerande behandlingar ger ofta otillräcklig effekt eftersom den dos som krävs för symptomlindring kan ge svårtolererade biverkningar. Detta litteraturarbete hade som syfte att undersöka hur effektivt det nya cannabisbaserade läkemedlet Sativex är mot Spasticitet.

Elektrisk stimulering vid spasticitet och dess effekt på livskvalitet och fysisk aktivitet

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av Spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med Spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Ambulanspersonalens upplevelser av Allfabåren som arbetsredskap

AbstraktSpasticitet är det vanligaste symptomet bland personer med en övre motorneuronskada, vilket leder till fysiska funktionsnedsättningar, som kan orsak smärta och felställning i skelett.Studier har visat att en kombination av behandling med elektrisk stimulering och fysisk aktivitet har god effekt vid behandling av Spasticitet. Syftet med den föreliggande studien var att belysa den totala upplevelsen av elektrisk stimulering vad gäller livskvalitet och förmåga till fysisk aktivitet hos personer med Spasticitet. Studien har en kvalitativ design, och genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer (fyra män, och två kvinnor) med användare av elektrodress/fria elektroder, i åldrar 5-42 år. Sammanfattningsvis har samtliga respondenter fått någon form av positiv effekt av elektrisk stimulering. De mest förekommande effekterna var: förbättrad gångfunktion, mindre obehagskänsla i hand/underarm samt bättre rörelseekonomi.

Reliabilitetstest av Biodex multi-joint system III för mätning av passiv muskelstelhet i vaden

Spasticitet, kontrakturer och muskelstelhet kan orsaka nedsatt rörlighet i leder. Ett stort antal behandlingsmetoder för att förbättra rörligheten i leder och muskler används. Resultaten av dessa behandlingsmetoder har visat skiftande verkningsgrad, vilket ökar intresset för att ta fram mer avancerade mätmetoder med ökad tillförlitlighet. Syftet med studien var att reliabilitetstesta en Biodex multijoint system III för mätning av passiv muskelstelhet i vadmuskulaturen. Åtta män (29±5) år och tolv kvinnor (24±3) år, deltog i studien.

Effekter av fysisk träning som behandlingsåtgärd för barn och ungdomar med Cerebral pares: En litteraturstudie

Introduktion: Cerebral pares är det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i västvärlden. Prevalensen beräknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsättningar som Spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. Styrketräning har förmodats kunna öka Spasticiteten och därför inte ansetts lämplig som träningsform för individer med cerebral pares.

Utveckling av produkt för terapimot spasticitet

SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot Spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men även att behandla kringområden, så som medicintekniskcertifiering och att studera hur människan reagerar på den behandlingsmetod som produkten ärämnad för.Examensarbetet gjordes på uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. Företagettillhandahåller i dagsläget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarSpasticitet med hjälp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.

Helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares : effekt på muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmåga

Bakgrund: Helkroppsvibration är en relativt ny träningsform, där mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts främst på idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten på barn/ungdomar med cerebral pares (CP).Syfte: Att prova helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frågeställningar. Har helkroppsvibration någon effekt på muskelstyrka, Spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmåga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om träningstiden påverkade resultatet.

Med musiken till hands : Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom

Med musiken till hands ? Funktionsinriktad musikterapi med två ungdomar, en med Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Funktionsinriktad musikterapi, FMT-metoden, är en neuromuskulär behandlingsmodell för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Jag har valt att i detta examensarbete för-klara vad metoden går ut på samt beskriva arbetet med två av mina elever, en med diagnosen Cerebral Pares och en med mitokondriell sjukdom. Jag har förklarat hur deras helhetsutveckling, främst arm-/handfunktionen, har påverkats. Båda ungdomarna har fått en utökad förmåga att greppa om olika föremål och sträcka ut för att nå ting som står långt ifrån dem..

Styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje år och vanliga bestående symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. Styrketräning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbättrad balans och funktionell förmåga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien är att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gällande styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

När kroppen sviker. Hur personer med ALS upplever förändring av kroppsliga funktioner.

ALS är en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige årligen drabbar ca 200 personer. Beroende på var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen är muskelförtvining, muskelsvaghet, Spasticitet, talsvårigheter, fascikulationer, sväljsvårigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen är för tillfället obotlig med dödlig utgång. Kroppen är en människas redskap i världen.

Prevalens av spasticitet sex ma?nader efter aneurysmal subaraknoidalblo?dning - En kohortstudie

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Hur medicintekniska regelverk påverkar produktframtagningen ? kartläggning och praktikfall

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta Spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.

1 Nästa sida ->