The essay deals with the subject about branding and the communicative process that entails between businesses and consumers. The purpose of this paper is to increase understanding of the opportunities and risks of brand building through sponsorship and Co-Branding. This descriptive analysis is made by highlighting the partnership between two strong brands in the Swedish market, Åbro & AIK, and how internal and external associations related to their impact on brand equity. The study has led to the conclusion that the sponsorship should be seen as synonymous with Co-branding, ie. a synergy between two or more brands.

I september 2007 lanserades en ny varumÀrkesplattform för Sverige. Denna uppsats har undersökt hur denna Àr utformad och vilken betydelse den har för svenska företag. För att genomföra en genomförlig analys har Àven det svenska varumÀrket i helhet analyserats. Detta för att fastslÄ om det har nÄgon betydelse för svenska företag. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr den primÀra data blir de genomförda intervjuerna.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Trots att Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder rÄder en segregering pÄ arbetsmarknaden dÀr könsfördelningen Àr skev bÄde hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och mÀn attraheras av arbetsgivare pÄ olika sÀtt. Syftet med detta arbete Àr att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jÀmna ut könsfördelningen bland de anstÀllda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare anvÀnda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mÄngsidigt perspektiv pÄ hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jÀmnare könsfördelning Àn branschen generellt, framförallt pÄ chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnÄtts genom ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

In the field of municipal services there are a wide range of aspects a small community must consider, especially considering that the circumstances in which a municipality operate continuously are changing. The changes include, for example, migration, individual lifestyles, the political governance and environment. Especially the latter might have a big impact on a town based on tourism such as Borgholm. We particularly have taken an interest for how this might affect the internal branding and internal brand communication of Borgholm municipality.Through our research we have found that Borgholm municipality in no particular extent is working with living the brand or any similar concepts. Also, we have found that the success of the internal branding of the organization in a great extent depend on the individuals of the different branches of the municipality?s work rather than on a coherent communication structure which reaches the whole organization..

The aim of this thesis is to better understand branding work in government agencies. What can systematic branding work result in, in a government agency, besides a strong brand in itself? Can it contribute to the democratic mission that government agencies have?Based on background information on government agencies, their mission in terms of communication, their particular characteristics in relation to the private sector; brands and how they are developed; as well as theories in organizational communication, and research on the possibilities and risks of branding work in the public sector, a qualitative case study on the Swedish Patent and Registration Office (PRV) was carried out.The case study consists of a study of PRV?s brand platform, their website as well as an interview with the person responsible for developing the platform. The information gathered during the case study indicates that PRV?s brand work seems to have resulted in a number of positive outcomes.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

The retailing industry has an extremely high density of brands. In order to differentiate its offer, both retailers and suppliers, are constantly forced to come up with new ways to launch their products. A collaborative strategy between two brands is called co-branding, which means that both the private label and the supplier's brand are displayed on the new product packaging. Several studies have shown that a co-branding strategy is successful, but many operators are still reluctant to use co-branding in fear of long-term losses due to potentially damaged business relations. The objective of this study is to explain how the product- and brand related value for customers, retailers and suppliers is affected by co-branding between private labels and national brands.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har dÀrför blivit allt viktigare. AnvÀndandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. FrÄgan Àr dock om företagen anvÀnder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

Titel: Stadsdelen som varumÀrke - InvÄnares uppfattningar om GÀvles stadsdelar NivÄ: Kandidatuppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Martina Engebretzen Jonsson & Josefin Lundström Handledare: Jonas KÄgström Datum: 2013 - Augusti Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att analysera hur varumÀrket för en stadsdel uppfattas i en medelstor stad och om undersökningar som tidigare gjorts pÄ lÀnder och stÀder kan appliceras och tas ned till stadsdelsnivÄ. Metod: I den hÀr studien kommer en kvantitativ metod med en deduktiv ansats att anvÀndas. Vidare kommer det positivistiska synsÀttet att ligga till grund för utformandet av studien. En enkÀt har utformats, utifrÄn en modifiering av City Brands Index, anpassad för stadsdelar. Resultatet pÄ enkÀten har sedan sammanstÀllts och analyserat i statistikprogrammet Minitab samt Excel dÀr ett nytt index tagits fram.Resultat och slutsats: Vi kan se att det föreligger uppfattningar som gör stadsdelarna till ett varumÀrke.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

PÄ dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumÀrken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjÀnster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumÀrke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumÀrken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredstÀlla konsumenternas behov. Men corporate branding Àr Àn sÄ lÀnge ny mark och sÀllan utövat eftersom de pÄ mÄnga sÀtt Àr mer invecklade och svÄra att bygga Àn de traditionella produkt-/tjÀnstevarumÀrken, dÄ de bl.

SamhÀllets konstanta utveckling och stÀndiga förÀndringar pÄ marknaden innebÀr att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehÄlla konkurrenskraft. Inom Àmnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen pÄ varor flyttats till ett fokus pÄ organisationers anstÀllda. Framförallt inom tjÀnstebaserade företag ökar vÀrdet av att ha rÀtt personal dÄ det Àr mÀnniskorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmÀrksammande visar pÄ vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumÀrke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anstÀllda i all sin mÀnsklighet medför. Behov och förvÀntningar, motivation och attityder Àr nÄgra komponenter som influerar hur anstÀllda fungerar och engagerar sig pÄ en arbetsplats.VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

Ett av syftena med studien var att undersöka skillnader i Ingenjörsstuderande respektive AnstÀlldas uppfattning om LantmÀteriets image som arbetsgivare. Det andra syftet med studien var att se om det förelÄg skillnader i uppfattning av en Ideal arbetsgivares image och LantmÀteriets image som arbetsgivare. Studien genomfördes med stöd av en enkÀtundersökning med Ingenjörsstuderande och AnstÀllda vid LantmÀteriakademin som deltagare. Totalt deltog 102 personer i studien; 55 Ingenjörsstuderande och 47 AnstÀllda. MÀtinstrumentet var Employer Attractiveness Scale (EmpAt).

Bakgrund: Politiska partiers ideologier börjar allt mer likna varandra och placerar sig i mitten av höger- vÀnsterskalan i kamp om vÀljarna. Under valperioden lÀggs mer fokus pÄ partiledarens Personal Branding. Partiledaren behöver sÀlja sin ogripbara och komplexa produkt för att skapa positiva uppfattningar hos vÀljarna.FrÄgestÀllningar: Hur uppfattar riksdagspartierna den egna partiledares Personal Branding? Hur uppfattar vÀljarna riksdagspartiernas Personal Branding hos partiledarna?, Vilka likheter och skillnader finns mellan riksdagspartiernas uppfattning jÀmfört med vÀljarnas uppfattning pÄ Personal Branding?Syfte: Syfte med studien Àr att analysera Svenska Riksdagens partiledares Personal Branding. Analysen kommer dels bestÄ av Riksdagspartiernas uppfattning om den egna partiledaren och vÀljarnas uppfattning om partiledarnas Personal Branding.