When discussing nation branding, there are three perspectives that correlate with each other: National Identity, Nation Brand Identity and Nation Brand Image. This thesis explores the nation branding of Sweden, and describe the three perspectives with a focus on Sweden. When comparing how the perspectives are comported with each other, there is the possibility of gaps existing when one perspective does not comport with another. We have compared our empirical material on the different perspectives and looked for possible gaps..

Title: To sell the country of Lagom: a study of the Swedish Institute?s re-branding of Sweden and impact on the swedish citizens Authors: Rebecca Dahl & Ellinor Thungren Aim: The purpose of this thesis is to study the Swedish Institute?s branding of Sweden. We have explored if the branding is consistent with the picture that Swedes generally have of themselves and Sweden, and also looked at which consequences differences in this picture may have. Method/Material: Semiotic analysis and interviewMain Results: The results of the thesis shows that SI?s branded image of Sweden agree with the picture that Swedes have of themselves and Sweden.

Denna studie belyser vikten av relationer i employer branding. Relationer har till följd att kommunikationen av företagskultur och företagsidentitet till företagets målgrupp för rekrytering underlättas. Relationerna skapar även en lojalitet mellan företaget och dess målgrupp vilket gör att de attraheras av företaget..

Due to the globalization and the changes in the market, companies have now realized the importance of a strong brand. This has led to the phenomena outsourcing. The relation between the branding consultant and his or her client has changed. Earlier the consultants worked as a single unit and were given a task to independently accomplish the assignment. Today there has to be co-operation between the two parties.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet.

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.

Uppsatsens syfte är att beskriva tre stora företags arbete med externt employer branding utifrån företagens perspektiv. Uppsatsen inleder med att förklara innebörden av uttrycket, som syftar på att potentiella arbetstagare i dagens samhälle ser efter företags varumärke som arbetsgivare och vad det förmedlar. Vidare påvisas faktorer som bidragit till att employer branding blivit så viktigt. I nästa avsnitt behandlas tidigare forskning kring strategiskt varumärksuppbyggnad samt kring emplyer branding. Utifrån behandlad forskning och uppsatsens syfte konstrueras en analysmodell som påvisar de faser och processer som företag går igenom i sitt arbete med det externa employer brandet.

Under de senaste decennierna har allt fler företag gått över från en hierarkisk organisationsstruktur till att vara mer decentraliserade. Denna förändring kräver en anpassning av styrmedel. Employer Branding används som verktyg för att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintlig och potentiell personal och innebär ett slags värdestyrning. Studiens syfte var att undersöka hur Employer Brandingarbetet uppfattas av de anställda. En fallstudie genomfördes där sju anställda på ett företag intervjuades genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.

Due to the globalization and the changes in the market, companies have now realized the importance of a strong brand. This has led to the phenomena outsourcing. The relation between the branding consultant and his or her client has changed. Earlier the consultants worked as a single unit and were given a task to independently accomplish the assignment. Today there has to be co-operation between the two parties.

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

This thesis aim to explain which part sound and music possess as a branding tool. We consider this to be of relevance since there is very limited reseach conducted on the subject. To fulfill the purpose of this thesis we have focused on three main issues. Our ambition is to describe this subject from a marketing perspective with the brand in focus.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

The aim of this study is to investigate the meaning of the librarycafé for its visitors as a place. By this study we want to see howimportant the library café is as a place. Our theoretical departurepoint is an adaption of the space and place-theory, by Fisher,Saxton, Edwards & Mai. By adapting the theory to a libraryperspective it helps us to understand how library users look uponthe library café as place.Using a qualitative approach the empirical material has beencollected through observations and interviews. We observed andcarried out interviews with six library café visitors at threedifferent library cafés.Our findings are that the library café is used in many differentways and by many different peoples.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av modernaorganisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgörvarumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att lockatill sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbetamed detta begrepp som en följd av new public management menstudier på detta område saknas.Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns iatt utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet somkaraktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till denföretagsekonomiska diskussionen om employer branding genom attbidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentligverksamhet.Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier haranvänts för att samla in det empiriska materialet.