"En mÀnniska som ingenting vet om döden eller endast kÀnner fruktan inför den förstÄr inte heller att leva, eller lever i stÀndig omedveten Àngslan inför framtiden. ? NÀr hon tar itu med Àmnet och inför sig sjÀlv vÄgar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv vÀxer hon bÄde psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden sÄ snart en frÄga dyker upp, t.ex. om nÄgon anhörig, vÀn eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan ocksÄ jobba med döden under temaarbete om livsfrÄgor eller om den kristna pÄskhögtidens mysterium.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

I dag Àr 83 procent av alla 1-5-Äringar inskrivna pÄ förskolan. I lÀroplanen stÄr det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vÀgleda barnen. Barn behöver röra mycket pÄ sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klÀttra. Forskning visar att barn pÄ förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda pÄ utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör pÄ sig mer, dock verkar det inte spela nÄgon roll om det Àr förskolans egen gÄrd eller i naturen.

Problem: Klockbranschen Ă€r idag utsatt för stor konkurrens dĂ„ tiden kan avlĂ€sas pĂ„ ett eller annat sĂ€tt överallt, vilket gör att ett armbandsur inte lĂ€ngre Ă€r nödvĂ€ndigt för att veta hur mycket klockan Ă€r. Ur & Penn försöker fĂ„ armbandsur att uppfattas som en accessoar som varieras efter tillfĂ€lle. Konsumtion av klockor pĂ„verkas av de vĂ€rderingar och traditioner som finns i samhĂ€llet. Att förĂ€ndra mĂ€nniskors vĂ€rderingar Ă€r en process som kan ta lĂ„ng tid och som troligtvis Ă€r kostsam. Är Ur & Penn pĂ„ rĂ€tt vĂ€g för att lyckas med sin mĂ„lsĂ€ttning?Syfte: Undersökningen baseras pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur vĂ€l uppfyller Ur & Penn sin mĂ„lsĂ€ttning? Vilka vĂ€rderingar ligger till grund för inköp av armbandsur? Hur varierar vĂ€rderingar beroende pĂ„ typen av armbandsur? Vilka av dessa vĂ€rderingar Ă€r av störst betydelse för kunder hos Ur & Penn? Av praktiska och resursmĂ€ssiga skĂ€l har vi valt att begrĂ€nsa enkĂ€tundersökningen till Uppsala.

Vi har studerat tre metoder för lÀs- och skrivinlÀrning, Wittingmetoden, LTG och Whole Language. Vi har gjort intervjuer med fyra lÀrare som inte sÀger sig arbeta med nÄgon specifik metod. Syftet Àr att se om vi kan se spÄr av Wittingmetoden, LTG och Whole Language i de intervjuade lÀrarnas undervisning. Vi vill se om man kan nÄ framgÄng med lÀs- och skrivinlÀrningen utan att följa nÄgon speciell metod samt se hur mycket de olika metoderna genomsyrar undervisningen. VÄr studie visar att samtliga lÀrare arbetar mycket lika och mest spÄr finns det av LTG och Whole Language men vi kunde Àven finna en del spÄr frÄn Wittingmetoden.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur jag som lÀrare kan lÀgga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nÄ mÄlen i Äk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlÀrningen inom detta omrÄde. TvÄ klasser har deltagit i undersökningen. BÄda klasserna fick samma uppgifter att göra, men lÀraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfÀllen för att en jÀmförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar pÄ att klassen som fick diskutera mycket med sin lÀrare hade utvecklat sitt matematiska sprÄk i högre grad Àn klassen som inte hade diskuterat lika mycket.

Vi, tvÄ studerande vid Karlstads universitet, har efter önskemÄl frÄn IBM intervjuat tre representanter frÄn utvalda svenska tillverkningsföretag om hur de stÀller sig till Linux pÄ klientsidan och sedan jÀmfört detta med vad IT-analysföretag anser om Linux och enövergÄng till detta pÄ klientsidan. Vi har Àven utfört en djupintervju med en anstÀlld pÄ IBM för att ta del av deras syn och Äsikter om varför de valt att satsa pÄ Linux pÄ klientsidan och vÀgt in detta i vÄra intervjuer med tillverkningsföretagen.Vi frÄgar oss, Àr det nÄgon skillnad i uppfattning mellan hur olika IT-analysföretag ser och skriver om Linux och hur markanden ser pÄ Linux och vad de egentligen tycker?Att Linux kommer gÄ en ljus framtid till möte Àr samtliga involverade parter i vÄr uppsats eniga om. Trots detta skiljer sig deras Äsikter om vilket operativsystem som Àr det mest kostnadseffektiva, IT-analysföretagen sÀger Linux, tillverkningsföretagen sÀger Microsoft. En ökad konkurrens pÄ marknaden ser samtliga som positivt men poÀngterar att det mÄste finnas ett verkligt skÀl till en övergÄng dÄ det kostar mycket pengar och att det Àr sÄ pass mycket att tÀnka pÄ..

Den hÀr undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik anvÀnds i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lÀrare och elever. Finns det nÄgra skillnader/likheter i Äsikter angÄende matematikundervisningen mellan lÀrare, elever frÄn studieförberedande och elever frÄn yrkesförberedande program? Denna frÄgestÀllning Àr mycket aktuell eftersom det förs en stÀndig debatt om behovet av förÀndrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i Àmnet skall öka. Min studie visar att de sÄ kallade ?traditionella? undervisningsformerna i matematik som t.ex.

Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det skulle kunna innebÀra för LuleÄ kommun och dess invÄnare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, UmeÄ och Sollentuna har studerats för att ta reda pÄ hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa Àr den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushÄllsavfall. I avgiften ingÄr insamling och behandling av hushÄllsavfall, driften av Ätervinningscentraler, kundtjÀnst, fakturering och information. Viktdebitering innebÀr att fastighetsÀgaren betalar en avgift efter den mÀngd avfall som slÀngs i sopkÀrlet.

Betesmarker Àr viktiga för mÄnga arter av flera olika organismgrupper. TrÀd bidrar till biologisk mÄngfald i betesmarker eftersom trÀden Àr viktiga för bl.a. insekter, mossor, lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersÀttning för skötsel av betesmarker. Det finns tvÄ nivÄer pÄ miljöersÀttningen för betesmarker, den lÀgre nivÄn heter allmÀnna vÀrden och den högre nivÄn sÀrskilda vÀrden.

Empati Àr kÀnslan som vÀcks nÀr mÀnniskan lever sig in i nÄgon annans situation. Forskning har visat att hÀndelserna dödsfall av partner och skilsmÀssa Àr de mest stressfulla situationerna i livet. I tvÄ experiment undersöktes om dessa situationer Àven vÀckte mycket empati. Det första experimentet innefattade en berÀttelse dÀr mÄlpersonens kön och hÀndelse varierade. Resultatet visade att kvinnor kÀnner Amer empati för den som drabbas av dödsfall av partner Àn av skilsmÀssa, medan mÀn kÀnner lika mycket empati för de drabbade i de tvÄ hÀndelserna; detta kan bero pÄ att mÀnnens sociala nÀtverk Àr mindre Àn kvinnornas och dÀrför tar en brytning vÀldigt hÄrt.

I Sverige rÄder vittnesplikt, vilket innebÀr att du Àr skyldig att infinna dig i domstol och redogöra för de iakttagelser som du kan ha om ett brott. Att vittna Àr dock mÄnga gÄnger mycket obehagligt och i vissa fall blir vittnen hotade för att de stÀller upp med att vittna. I denna uppsats redogörs det för det svenska vittnesskyddet och de olika ÄtgÀrder som finns för att skydda utsatta vittnen. I uppsatsen behandlas Àven möjligheten till att vittna anonymt nÄgot som anvÀnds i mÄnga europeiska lÀnder men som Sverige valt att inte göra möjligt för vittnen. Det har Àven gjorts en redogörelse för partsinsynen som tilltalad har i materialet och som ligger till grund för Ätal.

Omfattande forskning inom omrÄdet interaktion har gjorts för att förstÄ hur individer interagerar, och hur strukturer pÄverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrÄn sÄvÀl aktör och struktur som förÀnderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning Àr att anvÀnda strukturationell teori till att undersöka interaktion pÄ en arbetsplats, utifrÄn en liten mÀngd data. Intervjuer gjorda pÄ en mediaredaktion och transkriptioner anvÀndes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.