Viktdebiterad avfallstaxa
en studie om vad ett införande av vikttaxa skulle kunna innebära för Luleå kommun
Syftet med rapporten är att undersöka vad det skulle kunna innebära för Luleå kommun och dess invånare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, Umeå och Sollentuna har studerats för att ta reda på hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa är den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushållsavfall. I avgiften ingår insamling och behandling av hushållsavfall, driften av återvinningscentraler, kundtjänst, fakturering och information. Viktdebitering innebär att fastighetsägaren betalar en avgift efter den mängd avfall som slängs i sopkärlet. Vid tömning vägs kärlet och vikten registreras i en dator i sopbilen. Kommunen fakturerar sedan fastighetsägaren efter hur mycket avfall som har slängts. Syftet med viktdebitering är att få fastighetsägarna att sortera bättre eftersom mindre vikt ger lägre avfallstaxa. I dagsläget har Luleå kommun volymbaserad avfallstaxa. Det innebär att fastighetsägaren betalar ett fast pris som beror av hur stort avfallskärlet är samt hur ofta det töms. Fastighetsägarna har två olika kärl, ett för brännbart avfall och ett för matavfall. Priset påverkas inte av hur mycket som slängs i kärlen utan det kostar lika mycket med en halvfull tunna som en full. Efter genomförd undersökning kan ingen slutsats dras om införandet av viktdebiterad avfallstaxa leder till ökad utsortering av förpackningar. I de kommuner som har undersökts har mängderna ökat men det saknas plockanalyser från tiden innan vikttaxa och därför kan inte den slutsatsen dras. Avfallsmängderna på återvinningscentralerna i kommunerna har ökat men kommunerna ser inget samband mellan ökningen och införandet av vikttaxa. Avfallstaxan har blivit dyrare i kommunerna sedan införandet av viktdebitering på grund utav att ny utrustning krävs, dyrare behandlingsmetoder och ökade information till invånarna. Avfallstaxan bör inte öka lika mycket i Luleå kommun som i referenskommunerna då kommunen redan har ID-märkt majoriteten av kommunens sopkärl. Enligt referenskommunerna är det en tids- och resurskrävande process.