Innovation Àr av stor vikt för ekonomisk tillvÀxt och mycket pengar satsas pÄ att föra ut idéer frÄn akademi till industri. Tidigare forskning visar att endast en liten del av innovationerna inom industrin kommer frÄn akademin. FrÄgestÀllningarna har behandlat vilka problem som uppstÄr under innovationsprocessen och hur en innovation pÄverkas av den kontext dÀr den utvecklas. Teoretisk grund har varit en processmodell som behandlar invention, diffusion och tillÀmpning samt ett nÀtverkssynsÀtt som behandlar kontextuella skillnader. Studien bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av medicinteknikföretaget Sensodetect som utvecklar objektiva diagnosmetoder för psykiatriska sjukdomar.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Detta examensarbete studerar pÄ vilka sÀtt ?En lÀsande klass? stödjer elevers lÀsförstÄelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrÄn litteratur och forskning för att utlÀsa hur elevernas lÀsförstÄelse stöds. Materialet bestÄr av studiehandledningen ?En lÀsande klass? som skickades ut gratis till skolorna under vÄren 2014.

I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsÀttningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig pÄ en kvalitativ metod dÀr intervjuer med fem pedagoger har anvÀnts för datainsamling. Enligt resultatet frÄn intervjuerna upplevde nÄgra pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gÄ pÄ möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar pÄ dem om barnet ska fÄ vara med pÄ olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger sÄg pÄ delaktigheten som en central och otroligt viktig del men Àven att det mÄnga gÄnger kan vara svÄrt att verkligen fÄ delaktigheten att fungera.

LÀrarjobbet Àr idag sÄ mycket mer Àn att enbart lÀra ut kunskap. I detta arbete gör jag nÄgra kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielÀrare för att ta reda pÄ om de Àr medvetna om vad som stÄr skrivet i lÀroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom sjÀlvaste kunskapsförmedlingen, stÄr det i lÀroplanen att lÀrare Àven har uppgiften att ge eleverna social trÀning, förmedla demokratiska och mÀnskliga rÀttigheter, betygssÀttning osv. LÀroplanen Àr det nÀrmaste en arbetsbeskrivning som en lÀrare har. Min undersökning visar att lÀrarna frÄngÄr och följer inte lÀroplanen fullt ut.

Mitt syfte med detta arbete var att nÄ kunskap hur en skola pÄ Nya Zeeland arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av frÄgestÀllningarna: Hur uppmÀrksammar pedagogerna att en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder pedagogerna nÀr de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Jag ville ocksÄ veta vad pedagogerna hade för tankegÄngar nÀr det kom till ett programmet Reading Recovery, som anvÀnds pÄ mÄnga skolor pÄ Nya Zeeland. Min studie gjordes pÄ en skola pÄ Nya Zeeland. För att besvara mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner dÄ de arbetade med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands. BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt moment vid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finns mycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ denna anpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den process dÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet.

Det rÄder en ojÀmn uppdelning av mÀn och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan hÀrledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen Àr det mÀnnen som har makten inom nÀringslivet, sÄ Àven makten att förÀndra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser pÄ ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nÄ ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framtrÀdde teman som pÄvisar att dessa mÀn anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mÀngd faktorer.

I denna undersökning Àr syftet att ta reda pÄ vad det Àr pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut pÄ att ta reda pÄ pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment sÄsom utvecklingssamtal, utvÀrdering och förÀldrakontakter. Enligt vÄra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgÄr i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att anvÀnda oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tvÄ pedagoger i tvÄ olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvÀrdering och förÀldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vÄr undersökning Àr att pedagogerna lÀgger ner mest tid pÄ att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

How are childrenŽs sexual expressions met in preschool:a qualitative interview studyof educatorsŽ experiences of and attitudes towards preschool childrenŽs sexuality.Syftet med detta arbete var att utifrÄn förskolepedagogers gruppsamtal skildra deras erfarenheter av smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. VÄr avsikt var ocksÄ att belysa vad det Àr som gör att det Àr sÄ svÄrt att prata om detta Àmne och hur det pÄverkar verksamheten i förskolan och barnen som vistas dÀr. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomförde gruppintervjuer med sammanlagt 13 verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna i mÄnga fall helt saknar utbildning om barns sexualitet och sexuella utveckling. Denna okunskap och Àmnets kÀnsliga natur visade sig pÄverka pedagogerna och utformningen av verksamheten i mycket hög grad.

Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns för ett framtida anlÀggande av en jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Storuman och vidare vÀsterut till den isfria hamnen i Mo i Rana. Rapporten belyser viktiga aspekter av hur generellt en planering av ny jÀrnvÀgsstrÀckning gÄr till och hur samhÀllet hypotetiskt kan beröras. Granskning av nÀringslivets och arbetsmarknadens potential samt hur infrastrukturen utvecklingsmöjligheter lyfts ocksÄ fram. Det man kan konstatera av en sÄ tidig utredning som denna rapport utgör Àr att VÀsterbottens lÀn innehar mÄnga intressanta utvecklingsmöjligheter som tyvÀrr hamnat lite i periferin, mycket pÄ grund av att Sveriges inland idag saknar god standard pÄ infrastrukturen. TvÄ aspekter som jag belyser extra starkt i denna rapport Àr dels godsutbytet till och frÄn Sveriges inland dÀr skogs- och gruvindustrin har starkt fÀste, ut mot Atlantkusten i Mo i Rana, som skapar större handelsutbyte med övriga vÀrlden.

NÀtmobbning Àr ett allt mer uppmÀrksammat och vanligt förekommande fenomen frÀmst bland ungdomar, vilket framgÄr av den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie var att fÄr en förstÄelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nÀtmobbning som sker pÄ sociala medier samt hur de ser pÄ problemet och vad man kan göra Ät det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nÀtmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det Àr sÄ pass vanligt förekommande att det knappast tas pÄ allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det sprÄk som anvÀnds pÄ internet och menade att fenomenet Àr en del i en social hierarki.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever frÀmlingsfientligt bemötande frÄn patient. Metoden vi har anvÀnt för insamling av data och analys Àr den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet bestÄr av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som Àr verksamma inom region SkÄne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att frÀmlingsfientliga Äsikter hos en patient kan ta sig uttryck pÄ olika sÀtt och att informanterna varit allt frÄn mycket ledsna till opÄverkade av hÀndelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter hÀndelsen anses av informanterna ha varit allt frÄn mycket positivt till helt obefintligt.

Dagligvaruhandeln i Sverige, och i hela vÀrlden, har genomgÄtt olika förÀndringar genom Ären. En av dessa förÀndringar Àr uppkomsten av sÄ kallade lÄgprisbutiker som etablerar sig mer och mer. Dessa lÄgprisbutiker kan konkurrera med ett lÄgt pris dÄ de har möjlighet att köpa in stora volymer av varor och hÄlla detta i lager. Detta leder till att mÀnniskor har fÄtt förÀndrade preferenser och kan tÀnka sig att Äka en bit för att handla billig mat. Denna nya förÀndring innebÀr ett hÄrt slag mot smÄbutiker, dÄ de fÄr svÄrt för att överleva nÀr de inte kan konkurrera med lika pressade priser som lÄgprisbutikerna.