Datum: 09-03-05Författare: Kinaret, SofiaÅkesdotter, CatarinaNivå/utbildning: C-uppsats (Civilekonomprogrammet inriktning redovisning)Handledare: Per NordströmTitel: Personalen, företagets främsta resurs? ? En studie om humankapitalets betydelse vid förvärv av tjänsteföretagProblem: Vilken betydelse har humankapitalet vid förvärv av tjänsteföretag och hur värderas detta?Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för vilken betydelse humankapitalet har vid förvärv av tjänsteföretag. Vi vill förutom detta få ökad kunskap om hur värdering av kunskapsföretag sker och hur man värderar en immateriell resurs som humankapital vid ett förvärv.Metod: Vi genomför en kvalitativ undersökning där vi intervjuat revisorer på fem olika revisionskontor. Då få teorier finns på området försöker vi med ett deduktivt angreppssätt att analysera vår data utifrån teorier kring humankapital och företagsvärdering.Resultat/slutsatser: Av denna studie har vi lärt oss att humankapitalet har en central roll vid förvärv av tjänsteföretag. Denna resurs är dock svår att värdera, varför man istället ser hela företaget som en enda enhet och ofta fokuserar på att göra en ordentlig genomgång av räkenskaperna.

Syftet med vår uppsats var att undersöka spridningen av COSO-modellen i de svenska kommunerna, och vilka som är idébärarna av modellen. Även korrelationen mellan implementering av modellen och kommuners politiska, geografiska och storleksmässiga placering belyses.Då undersökningen bedrivs inom kommunal kontext har studien en institutionell ansats, och teorierna som används för att kartlägga spridningen av modellen i kommunerna är NPM, Institutionell teori och Spridningsteori. Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkätundersökning, och vår målpopulation var Sveriges kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen blev 68%.Empirin analyserades med hjälp av Mann- Whitney test och Chi- Square test, med en signifikansnivå på 5%. Vårt resultat visar att det finns ett samband mellan spridningen av COSO och kommuners invånarantal.

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Arbete studerar den nederländska didaktikmodellen som används på Technisch College Velsen-modellen. Studien gjordes för att undersöka om didaktikmodellen går att förankra i de svenska styrdokumenten och en analys har gjorts om TCV-modellen är tillämpningsbar i den svenska skolan. Under fem veckor har TCV-modellen studerats på plats i Nederländerna. Studien genomfördes genom att skribenten använde sig av observation samt arbetade inom skolans normala lärarkår. I Sverige intervjuades tre lärare på en högstadieskola för att analysera om TCV-modellen passar in i den praktiska dagliga undervisningsdidaktiken.

Det Svenska Fotbollsförbundet har de senaste åren ställt ökade ekonomiska krav på de allsvenska fotbollsklubbarna och som en konsekvens av detta har klubbarna blivit mer affärsmässiga. En klubbs tillgångar utgörs i huvudsak av dess spelare, men med dagens möjligheter till redovisning av humankapital kan klubbens ekonomiska ställning bli missvisande. Därför har syftet med denna studie varit att analysera huruvida redovisningen av humankapital i allsvenska fotbollsklubbar ger en rättvisande bild av klubbarnas ekonomiska ställning. Genom att göra telefonintervjuer med företrädare för de allsvenska klubbarna och representanter från Svenska Fotbollsförbundet har data samlats in och legat som grund för den analys som utförts. Undersökningen visar att klubbarna inte har någon möjlighet att tillgångsföra egna produkter, Bosmanfall eller spelare vars kontrakt löpt ut och en förlängning är aktuellt.

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Bakgrund och problem: Idag kan en allt större del av företags värden härledas tillicke redovisade tillgångar och av dessa är humankapitalet en viktig del i företagensvärdeskapande. För att informationsbrist inte ska uppstå förmedlar företagen sitthumankapital framförallt genom att lämna upplysningar om personalen iårsredovisningarna. Tidigare studier har undersökt mängden humankapital somföretag upplyser om och vi ska göra en uppföljning för att ta reda på hur mängdenupplysningar har utvecklats över tiden.Syfte: Det primära syftet med vår uppsats är att beskriva mängden upplysningar omhumankapital, som de 20 största företagen på OMX Stockholm lämnar i sinaårsredovisningar 2008 och 2010, samt att identifiera och diskutera eventuellaskillnader mellan åren och med perioden 1998-2002.Avgränsningar: Vi kommer endast kontrollera och beräkna mängden humankapital iårsredovisningarna och kommer inte kontrollera tillförlitlighet och sanningshalten i deuppgifter som företagen uppger. Om informationen som företagen upplyser omverkligen är intressant kommer ej att undersökas.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie där det empiriska materialet harsamlats in genom kodning av årsredovisningar för att undersöka mängden kvalitativoch kvantitativ information som är hänförlig till humankapital.Resultat och slutsatser: Från 1998 till 2010 har den totala mängden upplysningarökat med 68,9 % i årsredovisningarna, dock varierar mängden för enskilda företagmellan olika år.Förslag till fortsatta studier: En liknande studie med storleksmässigt mindre, fleroch även onoterade företag skulle vara intressant. Det skulle även vara intressant attlägga mer fokus på medarbetarsidor och undersöka hur företag ser på dem.

Diskussionen om att åskådliggöra humankapitalet i årsredovisningen är i dag mycket aktuell. Den stora expansionen inom informationsteknologiområdet och framväxten av kunskapsföretag har medfört att humankapitalet ökat i betydelse. Den stora frågan är om humankapitalet skall redovisas i balansräkningen eller om humankapitalet bara skall åskådliggöras som tilläggsinformation. Det handlar om att på ett rättvisande sätt visa en bild av företaget med alla komponenter som skapar företagets värde medtagna. Denna kvalitativa undersökning visar två IT-företags synpunkter angående redovisning av humankapitalet i årsredovisningen.

The economic growth we have experienced the last century is based on limited natural resources. Whether these resources will last for a further economic growth is widely debated. Pessimism and optimism have each been influential philosophies in debate whose opinions can be conceded as two opposing opinions. In this paper we have analyze these opinions from an economics perspective. To study this further, the construction and meaning of the pessimistic and optimistic arguments have been applied implicitly on the Leontief production function and the Solow growth model.

Syftet med denna studie är att undersöka hur reklambyråer styr humankapitalet. Styrning av humankapitalet är svårt eftersom ingen kan kontrollera kreativiteten och kunskapen som finns i de anställdas huvuden. Att styra dessa egenskaper hos personalen är grundläggande krav på ledningen i kunskapsintensiva företag och utgör grunden för intervjufrågorna. Genom en fallstudie av fyra reklambyråer har vi undersökt hur de styr sitt humankapital. Teori används för att visa på vilka eventuella styrmetoder som de använder sig av.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer på den svenska IT-arbetsmarknaden ser på fenomenet högutbildade utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade jobb i Sverige. Problematiken som ligger till grund för studiens ämne är att efterfrågan på IT-kompetens är stor men trots det går många högutbildade utlandsfödda utan kvalificerat arbete. Min ambition är att förmedla chefernas syn på varför det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska, i en bransch där det kan tyckas att teknisk kompetens bör ha företräde. Studien ämnar även ge en djupare förståelse för vad det innebär att vara socialt kompetent, och huruvida det överensstämmer med tidigare forskning att social kompetens är kopplad till Sverigespecifikt humankapital. Slutligen söker jag få en förståelse för chefernas uppfattningar om huruvida diskriminering kan vara en bakomliggande faktor till utlandsföddas svårigheter att få kvalificerade IT-jobb i Sverige.

Det stora behovet av att kunna prognostisera och beskriva framtida dödligheter på ett bra sätt och svårigheten i detta har lett till att många olika modeller tagits fram. En av dessa modeller är den s.k. CBD modellen. I detta arbete så har denna kalibrerats efter svensk dödlighetsdata och dess lämplighet att användas har undersökts. Inga större problem med modellen fanns, förutom att den inte var så lämplig för de allra äldsta individerna (över 95 år).

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991.

Många invandrare i Sverige har en akademisk utbildning från sitt hemland. För att tillvarata invandrarakademikers kompetenser har yrkessvenska för invandrare så kallade Sfx- utbildningar startats. Syftet med studien är att belysa hur akademiker med invandrarbakgrund upplever betydelsen av Sfx- utbildningarna för sina möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har genomförts. Deltagarna har visat sitt missnöje med svenskundervisningen inom den reguljära Sfi- skolan.