Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Objective: In this thesis, we assume that the organizations' interests are governing their behavior/positions. It seems possible to draw conclusions about organizations'interests on the basis of the behavior / positions that will appear in the givenopinions on Swedish Public Investigations. The purpose of this thesis is toidentify self-interests of the studied organizations as they appear in their givenopinions.Method: The authors have made a qualitative and quantitative study of the opinions.Theoretical perspective: The basis of the study is the organization theories that focus the self-interest oforganizations.Empiric: Information is taken from four Swedish Public Investigations: the New Company Act, International Accounting for Swedish companies, Abolition of the audit requirement for small and medium sized enterprise and Simplified accounting. Altogether 310 opinions have been given on these, out of which we have studied 59. Furthermore, we have collected information on tasks, activities and objectives from the websites of the opinion giving organizations.Conclusions: In the literature, we found, as mentioned, that organizations havet hree self- interests which we define as general self-interests.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Det är ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkställa samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag på ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka, beskriva och jämföra två föreställningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att få fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkställa samtliga beslut. Det som undersökts är, vad kontaktpersonens utbyte är i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De två teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering är organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar också som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck på svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade beställar-utförar modellen. Ett problem är att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, då resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort är en styrmodell som underlättar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen kräver dock att den förankras hos ledning och personal för att få avsedd effekt.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har också som syfte att undersöka hur och utifrån vilka utgångspunkter förskollärare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollärare uttrycker är möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgår från Habermas syn på att kommunikativt handlande är en social handling där interaktionen mellan aktörerna är betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgångspunkt i ifrågasättandet av etablerade samhällsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhället.

Denna uppsats behandlar ämnet lärande i organisationer med avseende på små organisationer.Vårt syfte är: att bidra med en ökad förståelse för hur lärandet påverkas av den interna kommunikationen i små organisationer. Den här förståelsen hoppas vi kan inspirera såväl praktiker som forskare, till att uppmärksamma den interna kommunikationens betydelse för lärandet inom små organisationer.Studien består av två fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras främst av deras storlek, samt att de båda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen är deduktiv och utgår från ett ramverk som baseras på forskning inom lärande i organisationer.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 år och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhållande till olika ansvarsområden och samarbetet mellan dem. Vi tar vår utgångspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har främst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sätter in frågan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsåtgärder för unga. Den teoretiska utgångspunk-ten är organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförändring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.

Inledningen beskriver hur intresset för hur företag arbetar med miljö och sociala aspekter harökat under de senaste åren. I och med detta blir kommunikation av dessa frågor en alltviktigare del av företagens arbete. IKEA är ett av de företag som uppmärksammat de ökadekrav som ställs på att företagen ska ta samhällsansvar och denna uppsats syftar till attundersöka vilket ansvar och vilken öppenhet IKEA förmedlar genom sin CSR-rapportering.I Metodavsnittet behandlas den kvalitativa fallstudieformen som valts för att undersöka defrågeställningar som formulerats. Uppsatsförfattarna har valt att utföra textanalys på deundersökta CSR-rapporterna. Textanalys är ett sammanfattande begrepp för många olikametoder där texter sönderdelas och analyseras.

Flygbolag måste idag följa en mängd olika lagar och regler för att få bedriva sin verksamhet. Samtidigt är de verksamma i en väldigt dynamisk bransch där efterfrågan kan variera kraftigt beroende på händelser utanför företagets kontroll. De måste därmed både ha en stabil organisation samt en förmåga att förändra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen är dock att en högre flexibilitet medför ett avkall på stabiliteten.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.