Ung i Karlskrona - Lupp-undersökning 2009
SamhällsvetenskapSocial sciences - sociologyKarlskrona kommunLuppUngdomarUngdomspolitikUngdomsstyrelsen
Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun
upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och
inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också
studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella
mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare
utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie
Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik.
Lupp står för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?. En enkät riktad till
ungdomar tillhandahålls av Ungdomsstyrelsen. Den metod som har använts i
studien är kvantitativ. En enkätundersökning har genomförts i Karlskrona under
våren 2009 och svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av
statistikprogrammet SPSS. Arbetet har även haft en induktiv ansats innebärande
en prövande och sökande hållning till vad materialet kan innehålla. Resultaten
tyder på att Karlskronaungdomarnas livssituation som i stor utsträckning
sammanfaller med hur ungdomar i jämförda kommuner har det. De flesta
uppger att de är nöjda med skola och fritidsmöjligheter, men ur materialet
framträder också brister. Den nationella ungdomspolitiken har två övergripande
mål; att ungdomar ska har verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha
verklig tillgång till makt. I förhållande
till dessa mål tyder studiens resultat på att många ungdomar inte anser sig
fullt ut har möjligheter till inflytande i samhället och i skolan. Detta är
intressant ur ett sociologiskt perspektiv då det tydliggör maktstrukturer och
ungdomarnas begränsade möjligheter att påverka. Även i fråga om välfärd pekar
undersökningen på problem, framförallt vad gäller flickors hälsa. I likhet med
vad som framkommer i Den goda viljan, pekar svaren mot vikten av att definiera
ungdomarnas roll i fråga om delaktighet, medborgare eller brukare, samt att
kontinuerligt följa upp och värdera arbetet i relation till de ungdomspolitiska
målen. De unga måste ges kunskap om hur de kan påverka i frågor som berör dem
och samhället i helhet. Att de får delta i det offentliga samtalet är viktigt,
inte bara för individen utan för demokratin överhuvudtaget.