I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

 Syftet med studien Àr att studera hur förskollÀrare ser pÄ samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste Ären fÄtt en central betydelse i lÀroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollÀrares arbete med barns delaktighet och inflytande i lÀrsituationen variera. DÀrför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollÀrare pÄ begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till lÀroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollÀrare att de arbetar med och strÀvar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation?I litteraturgenomgÄngen lyfts studiens teoretiska utgÄngspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring Àmnet.

Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur och i vilka situationer handdockan anvÀnds pedagogiskt för att fÄnga barnen in i sagans vÀrld. Olika möjligheter och metoder pÄ hur handdockan kan anvÀndas ska Àven pÄvisas. Det finns inte nÄgot bredare material vad gÀller tidigare forskning om hur handdockan anvÀnds genom sagan och arbetet har avgrÀnsats till just det. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har anvÀnts för att analysera materialet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tre förskollÀrare och tre fritidspedagoger beskriver att de anvÀnder sig av barnböcker i det vardagliga arbetet pÄ förskola och fritidshem. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver förskollÀrarna och fritidspedagogerna att de anvÀnder barnböcker i verksamheten? Vilken betydelse anser förskollÀrarna och fritidspedagogerna att barnböcker har för barnen?För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med tre förskollÀrare och tre fritidspedagoger som metod.Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt och visar att förskollÀrarna och fri-tidspedagogerna Àr medvetna om barnbokens betydelse för barns sprÄkutveckling och fantasi. Böckers innehÄll avspeglas i barnens egen lek och ger dem nya infallsvinklar. Det framkommer genom intervjuerna att förskolan och fritidshemmen arbetar pÄ olika sÀtt med höglÀsning och ak-tiviteter kring barnlitteratur.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur toddlarna framtrÀder samt hur de bemöts och karaktÀriseras av förskollÀrarna. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod med tidsmÀssigt utvalda observationer och öppna intervjuer. De tvÄ teorier som ligger till grund för undersökningen Àr det livsvÀrldsfenomenologiska perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Teorierna bygger bÄda pÄ att man utgÄr ifrÄn den andres perspektiv nÀr man undersöker och försöker förstÄ den andres livsvÀrld vilket vi förhÄllit oss till i studien. Tio toddlare observerades och sex förskollÀrare intervjuades i syfte att ta reda pÄ om den tidigare forskning som definierar en toddlare kan relateras till verkligheten.Genom analys och diskussion kom vi fram till att det Àr svÄrt att kategorisera toddlarna efter en viss Älder eftersom alla barn Àr olika och uppvisar olika beteenden i olika sammanhang utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Studien syftar till att fÄ djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ?improvisation? och ?fri improvisation? och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och kommunikation.Studiens datamaterial bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn pÄ improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras anvÀndande av tillÀgnade fÀrdigheter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur barn till svenska förÀldrar pÄverkas av att vÀxa upp i en tvÄsprÄkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet Àr att mÀnniskor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utstrÀckning vÀljer att flytta utomlands. NÀr förÀldrar flyttar med sina barn uppstÄr frÄgan om vilket sprÄk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska vÀlja att leva efter. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utstrÀckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra mÀnniskor. Omgivningen har sÄledes stor betydelse för en persons identitetskÀnsla och det Àr viktigt för individen att kÀnna samhörighet med en grupp mÀnniskor.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar pÄ en försÀmrad lÀsförmÄga bland svenska elever jÀmfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lÀstraditioner som förekom under uppvÀxten, sina lÀsvanor, samt sin syn pÄ lÀsning idag. De intervjuade var alla pojkar som lÀste pÄ El-programmets andra Är. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fÄtt berÀtta vad som har pÄverkat deras lÀsning eller brist pÄ lÀsning under uppvÀxten. Jag har utifrÄn transkriberat material analyserat deras svar med utgÄngspunkt i det socio-kulturella perspektivet.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lÀr med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvÀnding hoppas jag kunna sÄ ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att anvÀnda sig av denna lÀrandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig Àven till att titta pÄ om det finns nÄgra fallgropar och vilka förebyggande ÄtgÀrder som eventuellt kan göras vid tutorialanvÀndning och inlÀrning. MetodStudien Àr kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn omrÄden som rör lÀrande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

Denna studie har sitt fokus pÄ antalsuppfattning utifrÄn pedagogers synvinkel. Syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ tre avdelningar med barn i Äldern 1-2 Är frÀmjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara pÄ barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien bestÄr av sju pedagoger. Urvalet var totalt nio pedagoger, men vid bortfall av tvÄ Äterstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig pÄ. Metoden enkÀt anvÀndes som datainsamlingsmetod med utgÄngspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod dÀr pedagogernas syn pÄ antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

The purpose of my report was to find out how music can benefit the language development of children, whilst getting a glimpse of how the educators in preschools use music as a tool for the language development of children. During the course of the report I?ve used the sociocultural perspective theory as a foundation to stand on, this is most of all visible in my analysis and discussion of the result. In the result we can see that the educators possess insight in the importance of music in childrens development, and that they therefore give music a lot of room in their work. Songs where rhyme and language play are allowed are common elements at the preschool that attracts the children and makes them want to partake. Songs sung with movement is a commonly used combination which also serves to further lift the childrens language development when they, through movement, give meaning to the lyrics. It does however take a devoted educator to make music with the preschool children and to support them and making them want to do it.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket lÀraren respektive eleverna anvÀnder mÄlsprÄket i Àmnet spanska, steg 1 pÄ gymnasiet, samt undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarens mÄlsprÄksanvÀndning pÄverkar eleverna pÄ en nybörjarnivÄ i sprÄket. Studien har utförts pÄ tvÄ gymnasieskolor med hjÀlp av observationer och intervjuer av de observerade lÀrarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lÀrarna anvÀnde en vÀldigt liten del av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, endast 6 %. Eleverna dÀremot talade mer av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, 54 %. Men det sprÄk som talades pÄ mÄlsprÄket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna anvÀnde endast mÄlsprÄket till att besvara lÀrarens faktabaserade frÄgor eller vid styrda kommunikativa övningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka rutiner olika skolor i en kommun har i samband med att upprÀtta ÄtgÀrdsprogram, om det finns likheter och skillnader i specialpedagogers och förÀldrars upplevelse av processen, och i upplevelsen av förÀldrars delaktighet omkring arbetet med ÄtgÀrdsprogram och pedagogers utbildning och kunskaper om ÄtgÀrdsprogram. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv beskrivet utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorier Studien Àr gjord som en kvalitativ intervjuundersökning med kvantitativa inslag för att fÄ en tydlig bild av vad intervjupersonerna upplever vara relevant och viktigt i frÄga om ÄtgÀrdsprogram. I studien ingÄr sex av kommunens tolv F-9 skolor. Studien Àr inriktad pÄ skolornas yngre elever, det vill sÀga Är F-5. Urvalet av intervjupersoner gjordes utifrÄn vilka som skriver och har kunskap och erfarenhet om ÄtgÀrdsprogram.

I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.