Uppsatsen behandlar anvÀndandet av videotext som text i egen rÀtt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr lÀmpligt eftersom avkodning av text Àr en aktiv process dÀr lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och dÀrmed lÀrande.SprÄkforskning och forskning kring anvÀndandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivÄanpassade program effektiviserar ordinlÀrningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder pÄ att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i vÀxelverkan vid lÀsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, kÀnsla och liknande. Undersökningen jÀmför om ordinlÀrningen utifrÄn en videotext ger mer eller mindre behÄllning Àn ordinlÀrning utifrÄn en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Sverige beskrivs som ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta Àr av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förstÄelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering Àr det betydelsefullt att redan i tidig Älder pÄvisa mÄngfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur ett antal förskollÀrare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vad ett webbaserat lÀromedel kan tillföra lÀrandeprocessen ur ett elevperspektiv. Avsikten Àr att uppmÀrksamma kvaliteter som elever ser i den pÄgÄende verksamheten, det vill sÀga, ett nytt webbaserat lÀromedel under en begrÀnsad tidsperiod.Vi har genomfört en empirisk undersökning pÄ en gymnasieskola dÀr vi dels intervjuade ett antal elever och dels observerade deras aktivitet vid datorn under ett antal utvalda lektioner. Vi har ocksÄ genomfört litteraturstudier kring vÄrt valda problemomrÄde Vi har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande i vÄrt arbete. De frÄgestÀllningar vi har sökt svar pÄ Àr följande:-Hur pÄverkas elevernas motivation och arbetslust av deras instÀllning till webbaserad undervisning?-Anser eleverna sjÀlva att de lÀttare tillÀgnar sig kunskaper med webbaserad undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?-Inbjuder webbaserad undervisning till enskilt arbete eller samarbete?I analysen av det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av följande analysverktyg: motivation och arbetslust, elevers eget lÀrande samt enskilt arbete och samarbete, för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Undersökningen visar inte att lÀromedlet tillför lÀrandeprocessen nÄgot.

Arbetets syfte Àr attjÀmföra ochsynliggöra om nÄgot sker i övergÄngarna mellan förskola, förskoleklass och grundskola som pÄverkar estetiska lÀrprocesser. Det innebÀr att arbetet gÄr in pÄ hur och vilken sorts information de olika stadierna lÀmnar vidare samt om detta frÀmjar ett estetiskt lÀrande. Arbetets syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna i de olika stadierna förhÄller sig till estetiska lÀrprocesser. För att fÄ den empiriska informationen hartvÄ metoder anvÀnts. Den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden vilket i detta fall innebÀr intervjuer och en webbenkÀt.

Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tÀnker kring begreppet delaktighet utifrÄn barn i behov av stöd. I studien undersöks ocksÄ hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen Àr fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrÄn tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod anvÀndes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollÀrare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarna i studien.

Mitt syfte var att belysa förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter av modersmÄlsstöd i förskolan. Vidare ville jag fÄ insikt över vilket stöd och vilka resurser förskollÀrarna kan fÄ kring arbetet med modersmÄlsstöd av förskolechef och kommun. Jag utgick frÄn ett sociokulturellt teoriperspektiv i studien. Jag utförde kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som jobbar pÄ förskolor med olika antal flersprÄkiga barn samt med en förskolechef och en tjÀnsteman pÄ kommunen. Resultatet visade att förskollÀrarna tolkar sitt uppdrag kring modersmÄlsstöd pÄ olika sÀtt och det fanns en viss osÀkerhet hos förskollÀrarna inför hur de kan stödja flersprÄkiga barn i modersmÄlet, nÀr de inte kan deras sprÄk.

?Barn som masserar slÄr inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gÄnger hört cirkulera inom förskola och skola men Àven ute i samhÀllet, via media och allmÀnna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda pÄ om taktil massage kan ge nÄgra effekter pÄ barn i förskoleÄldern. I litteraturgenomgÄngen redogörs frÄn massagens historia till dagens aktuella forskning inom Àmnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgÄngen stÀlls problempreciseringen om massagens effekter kan ha nÄgon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleÄldern.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

The aim of this master thesis is to investigate how parents? in multilingual families perceive language learning and reading for young children, and how their practice of this can be understood in relation to their language situation and cultural background.This study focuses on the interaction between parents? and young children in the light of the literacy practice. Important concepts such as early childhood literacy and family literacy have been used to study language, culture and literacy practice as phenomena that interact. The theoretical framework is a sociocultural perspective. Through qualitative interviews with seven parents?, it was found that multilingual families have a strong ambition for their children to learn all the languages spoken in the family.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

Syftet med examensarbetet var att fÄ en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsÀttningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmÄga. Vidare studerades tvÄ skolformer utifrÄn vilka likheter och/eller skillnader i förutsÀttningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer pÄ pedagog-, elev-, grupp och miljönivÄ som pÄverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmÄga. En kvalitativ ansats var utgÄngspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallÀrare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsÀrskolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjÀlp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmÀssiga kompetens. Den fria leken innebÀr att pedagogerna inte sÀtter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgÄr ifrÄn att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att studera hur Ätta barn och Ätta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och Àven vad den fria och den styrda leken innebÀr i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers Äsikter synliggörs.