Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Syftet med studien Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollÀrares beskrivningar av kollegialt lÀrande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lÀrandet. Sökningar visar att det finns brist pÄ forskning avseende förskollÀrares kollegiala lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar rör sig om förskollÀrares beskrivningar av vad kollegialt lÀrande kan innebÀra samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lÀrande. UtifrÄn det sociokulturella perspektivet ses mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext (SÀljö, 2011).

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn pÄ blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de anvÀnder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de anvÀnder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa anvÀndes som utgÄngspunkt i bÄde resultatdelen och analysdelen.

Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer pÄverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier pÄ en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ÀmnesomrÄde. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 8-10 deltog i studien.

The aim of this master thesis is to examine information seeking andinformation use among high school pupils in two Norwegian highschools. The main research question focuses on different kinds ofinteraction or lack of interaction in the pupils? information seeking andinformation use.The theoretical framework of the thesis is based on a socioculturalperspective which allows for a specific focus of various forms ofinteraction. I investigate interaction in relation to concepts such associal practices, previous experiences and meaning making. Theempirical material consists of data from a large scale questionnaire (n=217) and in-depth interviews with six pupils.The results show that these pupils are used to interact with digital tools.The pupils trust printed sources more than digital ones, but at the sametime they prefer digital sources since these are easier to handle, it isquicker to locate information and this is easier to understand.

 I kursen SjÀlvstÀndigt arbete 15hp under förskollÀrarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjÀlpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan Àr att underlÀtta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska sprÄket för barn och vÄrdnadshavare med annat modersmÄl. Det ska Àven ses som ett redskap för pedagoger dÀr de kan belysa de olika sprÄken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord pÄ olika sprÄk. PÄ hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag pÄ förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen pÄ förskolan. Det gÄr Àven att ta del av vanliga föremÄl som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur nÄgra lÀrare, som undervisar i Ärskurs 2 och 3, uppfattar lÀsförstÄelse samt att fÄ veta hur de arbetar med lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att lÀsförstÄelse Àr komplext, men lÀrarna Àr överens om att lÀsförstÄelse handlar om mer Àn att bara kunna avkoda en text. I lÀsförstÄelse inryms bÄde lÀsfÀrdigheter och kognitiva lÀsprocesser.LÀrarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers lÀsförstÄelse och lÀrarna som deltagit Àr mer eller mindre medvetna om lÀsstrategier. Det Àr vanligt att man anvÀnder lÀromedel till hjÀlp och mÄnga av de intervjuade lÀrarna arbetade med textsamtal. LÀrarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillÄter alla att komma till tals.

Flera forskare anser att bloggen Àr ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?GÄ in pÄ bloggen sÄ fÄr du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser anvÀnder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring anvÀndandet av bloggen i skolan. VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lÀrare i Ystad kommun.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien Àr alla mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmÀssigt ihop med yrkesverksamma mentorer frÄn arbetslivet. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och mentorer. Detta genom att ta reda pÄ mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de sjÀlva ha fÄtt genom mentorskapsrelationen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och pÄ vilket sÀtt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och fÄr möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare och den teoretiska bakgrunden utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna pÄ förskolor Àr vanligtvis spontana och initieras av bÄde vuxna och barn. FörskollÀrarna Àr positivt instÀllda till musik men det förekommer en osÀkerhet om den egna kompetensen inom Àmnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lÀra sig nÄgot annat, och inte som ett mÄl i sig. FörskollÀrarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgÄng till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera den kompetensutveckling som erbjuds till studievÀgledare pÄ ett universitet. Genom detta analyseras Àven vilka möjligheter till att lÀra av varandra som studievÀgledarna fÄr genom denna kompetensutveckling. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med studievÀgledare. Dessa ingÄr i en grupp som arbetar med att planera kompetensutveckling för sin yrkesgrupp. Intervjuerna genomfördes pÄ respondenternas respektive arbetsplats. För att analysera vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av i huvudsak professor Roger SÀljös sociokulturella teori.

Den hÀr systematiska litteraturstudien inriktar sig pÄ ett vÀxande problem inom mobbning, nÀmligen e-mobbning. E-mobbning Àr en ny form av mobbning som har vÀxt fram med den stora framfarten inom internet under de senaste Ären. Traditionell skolmobbning har funnits i flera Är bakÄt, men med dagens teknik kan skolmobbningen Àven nÄ hemmet över nÀtet genom till exempel sociala medier. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur eleverna pÄverkas av e-mobbningen, ur ett sociokulturellt perspektiv. Det undersöks ocksÄ nÀrmare om de pÄverkas likadant av e-mobbning som av den traditionella mobbningen.

Att behÀrska literacy Àr en nödvÀndighet för att fullt ut kunna ta del av vÄrt samhÀlle. Att lÀra sig att behÀrska skriftsprÄket Àr en lÄng resa som börjar redan i förskolan. Det hÀr arbetet har som syfte att belysa i vilka situationer under dagen som barn Àr delaktiga i literacyhÀndelser. Detta har gjorts med hjÀlp av frÄgestÀllningar som behandlar nÀr literacyhÀndelser sker, hur de ser ut, vad de innehÄller och vem som initierar dem. I studien anlÀggs ett sociokulturellt perspektiv pÄ literacy.

I denna uppsats Àr syftet att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som anvÀndes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna.Analysen av den insamlade empirin görs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell Àr en modell som kan anvÀndas i alla verksamheter dÀr man arbetar med barn. Modellen utgÄr frÄn fem nivÄer dÀr man kan kontrollera i vilken grad barnen Àr delaktiga i den tillvaro dÀr de befinner sig.Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering.

Denna studies syfte Àr att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollÀrare sker i en boklÀsningsaktivitet med höglÀsning för en grupp barn jÀmfört med nÀr musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestÄende av 8-10 treÄringar, fick en djupare förstÄelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att fÄ en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jÀmförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar pÄ att det uppstÄr ett samspel mellan förskollÀrare och barn och barn sinsemellan nÀr drama och musik tillförs boklÀsningen. Samspelet sker alltifrÄn en envÀgskommunikation, dÀr förskollÀraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, dÀr barnen förde samtalet och förskollÀraren var en handledare för att hjÀlpa barnen.Slutsatsen av studien Àr att förskollÀrarna bör anvÀnda sig av drama och musik vid bearbetning av boklÀsning för att bl.a.