Syftet med studien Àr att belysa hur förskollÀrare uppfattar matematikÀmnet i förskolan samt pÄ vilket sÀtt som förskollÀrarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med aktiva förskollÀrare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollÀrare frÄn tre olika förskolor. IntervjufrÄgorna innehöll tvÄ övergripande frÄgor med ett antal underfrÄgor. Denna studie kan förhoppningsvis ge bÄde förÀldrar och förskollÀrare en inblick i hur förskollÀrare kan arbeta med matematik.I resultatet synliggörs förskollÀrares uppfattningar om matematik, vad de anser Àr matematik samt hur de ser pÄ sitt eget arbete kring matematik, nÀr det gÀller barns lÀrande.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklÀdningsklÀder som pedagogiskt material i förskolan. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av fallstudier frÄn tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollÀrare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklÀdningsklÀder kan ha för barn i förskolan. Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt placering och utbud av utklÀdningsklÀder kan pÄverka barns anvÀndande av dem. Med hjÀlp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklÀdningsklÀder fÄtt liv och gjort saker med barnen.

Detta examensarbete har som utgÄngspunkt en undersökning som behandlar hur modersmÄlslÀrarna i Malmö arbetar för att uppnÄ mÄlen i kursplan för modersmÄlsÀmnet, och vilka faktorer som kan pÄverka modersmÄlslÀrarnas undervisning. För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag tillÀgnat mig litteratur som varit relevant för mitt arbete. Jag har bland annat anvÀnt mig av de Berikande programmen som, Axelsson, Lennartson- Hokkanen & Sellgren (2002), tar upp i samband med en utvÀrdering av sprÄkutveckling/förbÀttrade skolresultat i Sverige och kursplan för modersmÄl. Jag har intervjuat sju olika modersmÄlslÀrare i Malmö, Sverige, och Hernån Concha, bitrÀdande rektor pÄ modersmÄlsenheten i Malmö. Jag har Àven gjort fem observationer, hos fem av de intervjuade modersmÄlslÀrarna.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lÀrares erfarenheter av samarbete med vÄrdnadshavare avgrÀnsat till stöd i elevernas lÀxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan skola och hem och ta del av lÀrares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt frÄn begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vÄr tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lÀrarna anser att det Àr viktigt med ett samarbete mellan skola och hem kring lÀxorna.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lÀrare ska bemöta och stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i Àmnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar lÀs- och skrivsvÄrigheter och religionskunskap utifrÄn ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden dÀr reflektion och samtal fÄr en djupare roll Àn den kvantiativa metoden. VÄra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lÀrare i mellanstadiet som undervisar i de samhÀllsvetenskapliga Àmnena. Respondenterna arbetar pÄ skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lÀrare anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lÀrarna fick stöttning och hjÀlp i undervisningen av specialpedagog.

De sÀrskilda undervisningsgrupperna ifrÄgasÀtts allt mer. Tanken med dessa grupper var att ge stöd till de elever som behövde det, men istÀllet sÄ har fler av de elever som kommit till en sÀrskild undervisningsgrupp frÄn sina ordinarie klasser blivit kvar tills de gÄtt ut grundskolan. Jag valde att studera en medelstor kommun i Sverige som arbetar med avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet var att belysa och tolka vilka de bakomliggande faktorerna var för avveckling av sÀrskilda undervisningsgrupper. Jag ville Àven ta reda pÄ hur pedagogerna frÄn de sÀrskilda undervisningsgrupperna sÄg pÄ denna integrering.

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan talar om att hantera kulturkrockar och kulturell mÄngfald i skolan. Vi har utgÄtt ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÄ vi tror att det sociala samspelet har betydelse för individens utveckling. I litteraturgenomgÄngen tar vi bland annat upp vad skolmyndigheterna sÀger och undervisningens innehÄll. Vi tar Àven upp lÀrarens bemötande och betydelsen av vilken instÀllning lÀraren har. Vi har undersökt hur 8 lÀrare beskriver sitt arbete med en mÄngkulturell klass.

Att frÀmja barns utveckling, lek och lÀrande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer Àr ett av skolan och förskolans uppdrag. NÀr ordet miljö anvÀnds i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen Àr att vi vill försöka belysa barns perspektiv pÄ sin utemiljö. Det vill sÀga vad vill barn ha i sin utemiljö och fÄr de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lÀrare att barnen vill ha sin utemiljö? GÄr det att skapa en optimal utemiljö utifrÄn bÄde barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer med fem lÀrare och tretton barn pÄ en förskola samt pÄ en skola utanför Malmö.

Produktplacering har blivit ett allt viktigare verktyg för marknadsföraren som vill nÄ ut till alla reklamtrötta tittare. För att fÄ tittaren att köpa produkten och dÀrmed lyckas med produktplaceringen sÄ krÀvs det inte bara att tittaren ska uppmÀrksamma varumÀrket utan faktorer som intresse, acceptans och önskan spelar ocksÄ en viktig roll i sammanhanget. För att varumÀrkesexponeringen ska kunna pÄverka tittaren i dess köpbeslutsprocess sÄ Àr det Àven till fördel om tittaren har medvetenhet och kÀnnedom om varumÀrket, dock sÄ visar resultatet av denna studie pÄ att det finns undantag. I denna undersökning behandlar vi specifikt hur högskolestudenter pÄverkas av produktplacering i sin köpbeslutsprocess och hur denna pÄverkan skiljer sig mellan mÀn och kvinnor. Genom ett experiment kombinerat med enkÀtundersökningar sÄ har studenternas köpbeslutsprocess undersökts och analyserats.

Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att Àr att skapa förstÄelse för i vad mÄn elevers filmskapande kan ses som en tillgÄng i deras lÀs- och skrivutveckling. Vidare sÄ uppmÀrksammas ocksÄ lÀrares syn pÄ hur filmskapande kan bidra till lÀs- och skrivutveckling samt deras syn pÄ text, berÀttande och lÀrande. Studien tar ocksÄ upp vilka möjligheter och vilka hinder som lÀrarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lÀrare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.