Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att undersöka hur inflytandet frĂ„n elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan medverka till en lĂ€rmiljö dĂ€r alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lĂ€rare.Resultaten visar att klassen frĂ„n början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och lĂ€raren var den ende som ansvarade för att eleverna inhĂ€mtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd höjdes nĂ€r lĂ€rarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smĂ„grupper. Eleverna upplevde dĂ„ ett vĂ€xande ansvar i sitt lĂ€rande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglĂ€dje höjdes, men det var av avgörande vikt att lĂ€raren bestĂ€mde samarbetspartners.

Denna studie syftar till att öka kunskapen om vilken syn frilansande och undervisande improvisationsmusiker har kring skapandet av ett personligt uttryck och hur de anser att ÀmnesomrÄdet kan hanteras i musikundervisning. I bakgrundskapitlet ges en överblick av begreppet personligt uttryck och dÀrefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ÀmnesomrÄdet. NÀstkommande kapitel om teoretisk bakgrund beskriver det sociokulturella perspektivet i egenskap av teoretisk utgÄngspunkt.Studien utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra frilansande improvisationsmusiker med stor pedagogisk erfarenhet i ÀmnesomrÄdet. I resultatet beskrivs analysen av hur improvisationsmusikers syn pÄ hur ett personligt uttryck kan skapas och hur de som pedagoger ser pÄ undervisning inom detta omrÄde. Det framkommer bland annat att ett personligt uttryck handlar om att bejaka sin smak och vilja samt att sjÀlvförtroende, hantverksskicklighet och inspiration Àr aspekter att ta hÀnsyn till.

Denna uppsats handlar om hur begreppet sÀrskilt stöd uppfattas och utformas av förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lÀrarna? Vilka barn har rÀtt till det sÀrskilda stödet? Hur kan ett sÀrskilt stöd utformas? Empirin bygger pÄ tolkningar jag gjort utifrÄn intervjuer med sex stycken förskollÀrare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet Àr kluvet men ÀndÄ finns det likheter mellan svaren. SynsÀttet pÄ begreppet sÀrskilt stöd och vilka barn som anses ha rÀtt till det har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsÀttet nu starkt influerar de versamma förskollÀrarnas arbetssÀtt.

Denna studie grundar sig pÄ hur lÀrare tolkar hÄllbar utveckling i Àmnet biologi. Syftet Àr att undersöka pÄ vilka grunder lÀrarna vÀljer arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll. LÀrarna som intervjuas Àr verksamma i Ärskurs 4-6. Intervjuerna Àr semi-strukturerade vilket betyder att teman behandlas utifrÄn en given intervjuguide, frÄgorna stÀlls dÀrför inte med nÄgon förutbestÀmd ordning. De lÀrare som ingÄr i studien Àr behöriga i Àmnet biologi och urvalsprocessen grundar sig i ett bekvÀmlighetsurval.

Studiens syfte Àr att undersöka nÀr elever i grundskolan kan tillgodogöra sig sin metakognitiva förmÄga och att belysa vilka fÀrdigheter som behövs utvecklas i denna process. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som följer: NÀr i sin fysiologiska och psykologiska utveckling kan elever anvÀnda sin metakognitiva förmÄga och kan pedagoger pÄverka sÄ att elevers metakognitiva förmÄga utvecklas? Hur i sÄ fall? En kvalitativ undersökning i form av intervjuer anvÀndes och totalt djupintervjuades fem speciallister inom omrÄdena neurofysiologi, psykologi och pedagogik. Utöver detta intervjuades 4 pedagoger angÄende hur de arbetar med utvecklandet av den metakognitiva förmÄgan hos eleverna. Detta sammankopplades sedan med litteratur och aktuell forskning inom ovan nÀmnda omrÄden.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollÀrare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att frÀmja kreativitet och lÀrande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien Àmnade att utifrÄn ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade pÄ deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen nÀrmar sig Àven lÀrande i förhÄllande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen Àr i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att fÄ en bild av hur de intervjuade förskollÀrarna arbetar kring dessa frÄgor.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och pÄvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus pÄ integration av elever i studiesvÄrigheter, inom den estetiska verksamheten.Syftet med studien Àr att öka kunskapen om hur de estetiska Àmnena och elever i skolan kan pÄverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i Ätanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat Àr hÀmtat frÄn sju vetenskapliga artiklar, alla frÄn tvÄ olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning Àr att föredra, dÄ den kan ge positiva effekter för sÄvÀl elever i svÄrigheter, som elever som anses ha bra studieresultat..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrÄn FN:s millenniemÄl nummer 7- sÀkra en hÄllbar utveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det skett nÄgra klimatförÀndringar och hur dessa i sÄ fall pÄverkar landets hÄllbara utveckling. Med millenniemÄl nummer 7 avgrÀnsas uppsatsen till nÄgra utvalda indikatorer. Begreppet hÄllbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförÀndringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnÄ syftet genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera diskurser kring lÀrande i grundsÀrskolan. Materialet Àr Ätta examensarbeten frÄn tvÄ högskolor/universitet i Sverige frÄn speciallÀrarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, 2014. Teori: UtgÄngspunkten inom diskursanalysen Àr att verkligheten inte kan nÄs utanför diskurserna och dÀrför Àr det just diskursen som analyseras. Genom att upptÀcka hur verkligheten skapas i texterna kan man fÄ syn pÄ vilka förutsÀttningar som möjliggör uttalanden om lÀrandet. Att anvÀnda diskursanalysen som metod samtidigt som jag accepterar sprÄkets roll som skapare av representationer av verkligheten, Àr studiens teoretiska utgÄngspunkt.