Medarbetarsamtal har sina rötter frÄn 1800-talet och anvÀnds idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels pÄverka bÄde medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstÄ mina intervjuade informanter och valde dÀrför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnÄ syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide anvÀnts.

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan Àr för stillasittande och lÀroboksbunden. Utomhusmatematik som Àmne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lÀra i matematik pÄverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillÀmpning ledde fram till syftet med studien. Syftet Àr att beskriva elevers perspektiv pÄ utomhusmatematik. De frÄgestÀllningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

Uppsatsens syfte Àr att förklara drivkrafterna som pÄverkade utvecklingen av den svenska marinen under Ären 1999 - 2004. För att ta reda pÄ svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom tvÄ olika perspektiv, avsikten Àr att ta reda pÄ vilket perspektiv som har bÀst förklaringskraft. Perspektiven baseras pÄ tvÄ olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som Àr hÀmtade frÄn Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har Àven haft stor pÄverkan pÄ hur marinen ser ut idag. I undersökning framgÄr det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning Àr. Flera olika pÄverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare för olika Äldersgrupper arbetar för att frÀmja ett lustfyllt lÀrande som barnen/eleverna Àr motiverade att delta i, som ett led i att förstÄ varför barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation minskar efterhand som de blir Àldre. Vad Àr det lÀrarna upplever pÄverkar barnen/elevernas lustfyllda lÀrande och motivation? För att svara pÄ de frÄgorna har en undersökning gjorts av lÀrarnas definition av lustfyllt lÀrande och motivation, lÀrarnas arbetssÀtt i förhÄllande till ett sociokulturellt perspektiv (lek, lÀroböcker, barn-/elevantal i gruppen, tid, förÀldrasamverkan) respektive ett biologiskt perspektiv (intrÀdet i puberteten) samt lÀrarnas erfarenheter av vad deras barn/elever upplever lustfyllt och motiverande. Fyra lÀrare har intervjuats, en lÀrare pÄ en smÄbarnsavdelning, en lÀrare i en förskoleklass, en lÀrare i skolÄr tre samt en lÀrare verksam i bÄde skolÄr ett, tvÄ och sex. Undersökningen visar att flera faktorer pÄverkar barnen/elevernas minskade lustfyllda lÀrande och motivation i takt med att de blir Àldre men att anvÀndandet av lÀroböcker samt i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt leken anvÀnds som ett redskap för lÀrandet Àr de faktorer som har tydligast pÄverkan..

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts dÀr resultat har visat att modersmÄlet har betydelse för barns sprÄkutveckling i andra sprÄket. Forskningsresultat har Àven visat att barn med ett rikt ordförrÄd i sitt modersmÄl vid skolstart, hade lÀttare för att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ sitt andra sprÄk Àn barn med ett svagt modersmÄl Genom att tvÄsprÄkiga barn fÄr anvÀnda sig av bÄda sina sprÄk, samt att förskolor vÀrdesÀtter barnens sprÄkutveckling kan de fÄ lÀttare att ta till sig det nya sprÄket. Syftet med denna studie Àr att undersöka om modersmÄlet anvÀnds som ett kulturellt verktyg för att stimulera andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att lÀggas pÄ hur förskollÀrare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien kommer att utföras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvÄrigheter och de pÄverkande faktorer i arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt att undersöka om de vidtagna ÄtgÀrderna leder till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. I undersökningen ingÄr pedagoger frÄn tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolÄren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehÄller litteraturgenomgÄng, intervjuer och dokumentanalys. Studien Àr baserad pÄ tio öppna intervjuer och analys av 48 ÄtgÀrdsprogram som har upprÀttats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgÄtt frÄn tre frÄgeomrÄden; SkolsvÄrigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. VÄr hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvÄrigheter utifrÄn den förförstÄelse de har och den kultur som rÄder i skolan samt att sÀttet att beskriva svÄrigheter prÀglar de vidtagna ÄtgÀrderna. Resultatet visar att hypotesen hÄller men visar ytterligare ett perspektiv pÄ skolsvÄrigheter.

Denna studie grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förstÄelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg. Jag har anvÀnt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och dÀrefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fÀster sig vid olika saker nÀr de ser pÄ film men ocksÄ att de delar tankar kring att man kan lÀra sig nÄgot av att se pÄ film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebÀr att se mer Àn bara det konkreta i en film, de djupare budskapen gÄr dem förbi..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgÀnglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lÀrande och mÄluppfyllelse. UtgÄngspunkten var de nationella satsningar som gjorts pÄ lÀrares fortbildning inom omrÄdet IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig pÄ ett sociokulturellt lÀrande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till lÀs- och skrivprocessen.

Enligt IFLA:s mÄngkulturella biblioteksmanifest och Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest har folkbibliotek ett ansvar att frÀmja kulturell mÄngfald. Samtidigt pÄvisar forskning att folkbibliotek kan fungera som en förlÀngd arm i den sÄ kallade integrationsprocessen. Med detta som bakgrund har uppsatsen som syfte att studera bibliotekarier vid ett stadsdelsbibliotek i Uppsala och analysera de villkor som prÀglar deras verksamhet riktad mot invandrare. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerat av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av pedagogikprofessorn Roger SÀljö i LÀrande i praktiken ? Ett sociokulturellt perspektiv och LÀrande och kulturella redskap: om lÀrprocesser och det kollektiva minnet.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.